Falsk bankpersonal eller polis
Någon ringer som banken eller polisen och får dig att logga in med BankID, lämna koder eller flytta pengar.
Läs artikelnTemat
15 redaktionella uppslag om hur bluffarna är byggda, vem de träffar och vad siffrorna egentligen visar. Läs, lär dig och berätta vidare.
Tre olika mått, de ska inte läggas ihop. Antal anmälda brott, uppskattade brottsvinster och belopp som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker.
Infografik
Andel av anmälningarna jämfört med andel av brottsvinsterna, 2022.
Andel av de anmälda bedrägeribrotten jämfört med andel av de uppskattade brottsvinsterna. A · 2022 Brå
Bara 15 procent av dem som drabbats av onlinebedrägeri anmälde det till polisen.
Enkät i hela EU, inte Sverige. A · 2026 FRABedrägerierna ser olika ut, men är byggda likadant. Känner du igen stegen känner du igen bluffen.
Hur bedragaren når dig: ett samtal, ett sms, ett mejl, en annons, en knackning på dörren eller ett vänskapsförslag.
Varför avsändaren verkar vara någon du kan lita på: banken, polisen, en släkting, ett känt företag eller någon som visar intresse för dig.
Det som gör att du inte stannar upp: tidspress, ett lockpris, starka känslor, upprepad press eller oro.
Det du ombeds göra: klicka, logga in, läsa upp en kod, betala, släppa in någon eller installera ett program.
Vad som lämnar dig och varför det är svårt att få tillbaka, ofta för att du själv har godkänt betalningen.
Spärren. Spärren är det i bluffen som gör att du inte kontrollerar, till exempel att avsändaren redan verkar kontrollerad. Den hör till ett av stegen, aldrig till själva handlingen.
Samma knep återkommer i olika bedrägerier. Tryck på ett knep för att se alla typer där det används.
Pricken markerar spärren, steget där de flesta fastnar.
Hur bedragaren når dig: ett samtal, ett sms, ett mejl, en annons, en knackning på dörren eller ett vänskapsförslag.
Varför avsändaren verkar vara någon du kan lita på: banken, polisen, en släkting, ett känt företag eller någon som visar intresse för dig.
Det som gör att du inte stannar upp: tidspress, ett lockpris, starka känslor, upprepad press eller oro.
Det du ombeds göra: klicka, logga in, läsa upp en kod, betala, släppa in någon eller installera ett program.
Vad som lämnar dig och varför det är svårt att få tillbaka, ofta för att du själv har godkänt betalningen.
Varje bluff är ett eget uppslag med bild, faktarutor och förklaringar. Hittills 15 uppslag, fler skrivs.
Bluffar som når dig i telefonen: ett samtal, ett sms eller ett missat nummer.
Någon ringer som banken eller polisen och får dig att logga in med BankID, lämna koder eller flytta pengar.
Läs artikelnEn falsk varningsruta med larmljud visar ett telefonnummer, och den som ringer möter en påstådd support som vill ha pengar.
Läs artikelnEtt sms från ett okänt nummer låtsas vara ditt barn med ny telefon och ber snart om pengar till en faktura.
Läs artikelnEtt leveranssms från ett påstått postbolag ber dig betala en liten avgift via en länk som leder till en falsk sida.
Läs artikelnEtt sms som utger sig för att vara från en myndighet eller bank leder till en falsk sida som fångar dina uppgifter.
Läs artikelnNär köpet eller annonsen är själva fällan.
Webbutiken ser äkta ut och priserna lockar, men varan kommer aldrig eller är värdelös, och kortuppgifterna kan missbrukas.
Läs artikelnKöpare betalar för varor som aldrig kommer, och säljare lockas att logga in med BankID via en länk från en påstådd köpare.
Läs artikelnLöften om vinst och enkla pengar, och människor som görs till mellanhänder.
En annons och en påstådd rådgivare lockar dig att satsa pengar i en investering utan verkligt värde.
Läs artikelnPenningmulor låter pengar från brott passera sitt konto, ofta efter ett erbjudande om snabba pengar, och riskerar att själva misstänkas för penningtvätt.
Läs artikelnNär bedragaren bygger tillit över tid, hotar eller använder falska röster och bilder.
En kärleksrelation på nätet som bygger på en påhittad person och slutar med en begäran om pengar.
Läs artikelnBluffar som ser ut som vanlig affärspost, och bedrägerier mot företag.
Ett mejl i chefens eller en leverantörs namn får en anställd att betala till ett konto som bedragaren styr.
Läs artikelnBesök vid dörren, stulna kortuppgifter och missbruk av någons identitet.
Någon knackar på eller ringer med ett påhittat skäl för att komma in i bostaden eller få pengar.
Läs artikelnNågon använder dina personuppgifter eller din e-legitimation för att köpa varor eller ta lån i ditt namn.
Läs artikelnKnep som återkommer i många olika bedrägerier.
Bedragaren larmar själv om ett påhittat bedrägeri för att få dig att agera i panik. Handlingen du pressas till är själva bedrägeriet.
Läs artikelnBedragare får dig att själv swisha pengar med ett påhittat skäl, och sådana betalningar är svåra att få tillbaka.
Läs artikelnBedragarna räknar med att vi skäms och tiger. Det bästa mot dem är att vi pratar om hur de gör.
Tillsammans stoppar vi bedrägerierna. Skicka den till någon du vill skydda.
Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.