Id-kapning
Hemma och identitet·Källkontrollerad
Vid id-kapning använder någon dina personuppgifter eller din e-legitimation för att köpa varor, ta lån eller utge sig för att vara dig. Tecknen är ofta en faktura eller ett krav på något du inte beställt.
Vad är id-kapning?
Id-kapning är när någon obehörigen använder en annan persons personnummer, legitimation, lösenord eller e-legitimation för att till exempel beställa varor, ta lån eller utge sig för att vara personen.
Ditt personnummer följer dig hela livet. Skatteverket skriver att du behåller samma nummer livet ut. Vid id-kapning använder någon dina personuppgifter, ditt lösenord eller din e-legitimation för att beställa varor, ta lån eller teckna abonnemang i ditt namn. Ibland utger sig bedragaren också för att vara dig i sociala medier och ber dina vänner om pengar. Skatteverket konstaterar att det är ett brott. Kraven från köpen och lånen riktas mot den vars namn används, och därför är det du som måste agera mot dem. Här förklarar vi hur id-kapning kan gå till och vad reglerna säger.[2]–[4]
Så går det till
Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen
Tilliten
Falsk auktoritetAvsändaren och webbadressen liknar de äkta, till exempel med en extra bokstav i adressen.
Spärren Inloggningen ser ut som de inloggningar du gör ofta, och meddelandet har ett aktuellt skäl. Då finns ingen anledning att kolla vem som egentligen står bakom sidan.
Pressen
Rimlig förklaringMeddelandet knyter an till en aktuell händelse, så att det verkar rimligt att logga in.
Handlingen
Falsk inloggningssidaDu loggar in med BankID eller lämnar personuppgifter på en sida som inte är den riktiga.
Pengarna
Stulna uppgifterUppgifterna används för att köpa varor, ta lån eller teckna abonnemang i ditt namn. Kraven kommer till dig, och du måste själv protestera mot dem.
Så kan det gå till
Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.
- Steg 1 · KontaktenMeddelandetEtt påhittat exempel. En man får ett sms med en länk som ber honom logga in med sin e-legitimation. Skatteverket varnar för mejl och sms med inloggningslänkar av det slaget.Oombedd kontakt
- Steg 2 · TillitenDet liknar det äktaAvsändaren och webbadressen liknar något han känner igen. Polisen beskriver att bedragare använder adresser som skiljer sig från de äkta med en extra bokstav.Falsk auktoritetSpärren Inloggningen ser ut som de inloggningar du gör ofta, och meddelandet har ett aktuellt skäl. Då finns ingen anledning att kolla vem som egentligen står bakom sidan.
- Steg 3 · PressenDet finns en anledningMeddelandet knyter an till en aktuell händelse, och därför känns det rimligt att logga in. Polisen ger exempel på bedragare som använder en aktuell händelse som påskudd.Rimlig förklaring
- Steg 4 · HandlingenInloggningenHan loggar in med BankID på sidan. Konsumentverket råder att aldrig lämna ifrån sig inloggningsuppgifter till internetbanken eller sitt bank-id.Falsk inloggningssida
- Steg 5 · PengarnaKravetSenare kommer en faktura på varor han aldrig beställt och ett besked om en kreditupplysning han inte kan förklara. Någon har använt hans namn, och det är han som måste protestera mot kravet.Stulna uppgifter
Varningstecken på id-kapning
- Du får en faktura eller ett krav på något du inte har beställt.
- Du får besked om en kreditupplysning som du inte kan förklara. Det kan vara ett tecken, men inte alltid.
- Din adress har ändrats eller din post har dirigerats om utan att du begärt det.
- Fakturor eller orderbekräftelser på köp du inte gjort.
- Kreditupplysningar tagna i ditt namn utan känd anledning.
- Post som plötsligt uteblir eller en adressändring du inte begärt.
Därför fungerar det
Id-kapning fungerar eftersom uppgifter om dig kan användas av någon annan i ditt ställe. Skatteverket påminner om att en e-legitimation är en identitetshandling: den som har din e-legitimation kan i andras ögon vara du. Vägen dit kan vara ett meddelande som är byggt för att se vanligt ut. Polisen beskriver webbadresser som skiljer sig från de äkta med en enda bokstav och meddelanden som knyter an till aktuella händelser.
Att ha loggat in på en sådan sida säger därför ingenting om omdöme eller kunskap. Det som hjälper är en regel utan undantag: använd aldrig din e-legitimation när någon kontaktar dig via telefon eller e-post, så som Skatteverket råder. Gå i stället själv till avsändarens webbplats.
Samma mönster, ny förklädnad
Köp och lån i ditt namn
Någon använder ditt personnummer för att beställa varor eller ta lån. Alltid detsamma: kravet kommer till dig, och det är du som måste protestera mot det.
Kapat konto
Bedragaren utger sig för att vara dig i sociala medier och ber dina vänner om pengar. Alltid detsamma: andra utgår från att det är du.
Adressändring
Någon ändrar din folkbokföringsadress eller dirigerar om din post. Alltid detsamma: det som visar vem du är används av någon annan.
Hur många drabbas av id-kapning?
Id-kapning drabbar privatpersoner. Vi har ingen belagd siffra för hur många som drabbas eller vad det kostar. Brå beskriver att identitetsbedrägeri i de flesta fall handlar om att någon olovligen köpt en vara eller tagit ett lån med någon annans identitet. Konsekvenserna kan också vara praktiska: Skatteverket beskriver att en adress kan ändras utan att man själv begärt det, och Konsumentverket nämner eftersändning av post. Kommer ett krav från Kronofogden på något du inte beställt är det enligt myndigheten viktigt att agera i tid och invända mot kravet. Polisen beskriver dessutom att en bedragare kan utge sig för att vara dig i sociala medier för att få dina vänner att skicka pengar.
Hur vanligt är id-kapning?
Ingen belagd siffraIngen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.
Bedrägerier via betaltjänster, antal fall
Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.
Vad det kostar
Uppskattad brottsvinst
Uppskattad brottsvinst, alla bedrägerier
Bedrägerier via betaltjänster, belopp
För samhället
Ingen belagd siffraIngen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.
Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut
Kommer en faktura eller ett krav på något du inte beställt, protestera. Företaget måste kunna visa att det finns ett giltigt avtal, och du får ingen betalningsanmärkning för att du protesterar mot ett felaktigt krav, enligt Konsumentverket. Kommer kravet från Kronofogden är det viktigt att invända i tid.
Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.
Har du på bedragarens uppmaning själv genomfört alla moment, till exempel med Swish, räknar ARN och hovrätten enligt Konsumentverket inte betalningen som obehörig. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet, och senast 13 månader efter det.
Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.
Myt eller fakta
Stämmer det att id-kapning handlar bara om BankID?
Skatteverket och Kronofogden beskriver att det kan gälla legitimation, lösenord, personnummer eller BankID. Polisen nämner också kapade konton i sociala medier.
Stämmer det att har någon tagit ett lån i mitt namn är det bara att betala, annars blir det en skuld?
Konsumentverket råder att protestera mot kravet och skriver att man inte får någon betalningsanmärkning för att man protesterar mot ett felaktigt krav. Det är företaget som måste kunna visa att det finns ett giltigt avtal.
Stämmer det att spärr av kreditupplysningar måste göras hos varje kreditupplysningsföretag för sig?
Konsumentverket skriver att de stora kreditupplysningsföretagen samarbetar, så det räcker ofta att spärra kreditupplysningen hos ett av dem.
Exempel
Påhittade men realistiska exempel.
Varor i ditt namn
Någon beställer varor med ditt personnummer. Fakturan eller kravet kommer till dig. Konsumentverket råder att protestera mot ett krav på något du inte har beställt.
Lån i ditt namn
Någon tar ett lån eller en kredit i ditt namn. Polisen beskriver att bedragare använder andras personuppgifter för att ta lån och få krediter.
Adressen som ändras
Någon ändrar din adress eller dirigerar om din post. Skatteverket beskriver hur du kontrollerar din folkbokföringsadress, och Konsumentverket att du kan kontrollera hos Svensk adressändring att ingen eftersändning gjorts.
Kapat konto i sociala medier
Bedragaren utger sig för att vara dig och ber dina vänner om pengar. Polisen räknar det som identitetsbedrägeri.
Så skyddar du dig
- Använd starka, unika lösenord och tvåfaktorsinloggning på viktiga konton.
- Bevaka din post och granska kreditupplysningar du inte känner igen.
- Bestrid felaktiga fakturor och krav skriftligt.
- Kontakta banken, spärra kort och överväg spärr av personnumret hos kreditupplysningsföretagen om du drabbats.
Gör så här
Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.
Aktuellt just nu
Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om id-bedrägeri.
Läs vidare
Källor
Visa källorna (23)
Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).
- Polismyndigheten, Nationellt bedrägericentrum: Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025 · polisen.se
Vad källan belägger
Summa av Polisens tre identitetskategorier: id-köp (64 mnkr), id-lån (269 mnkr) och id-övrigt (191 mnkr). Summeringen är gjord av Aanita; Polisen redovisar dem separat. Anmälda, fullbordade brott; cirka ±5 procents osäkerhet per kategori. Verifierad mot primärkällan 2026-10-05 (tabell 1, s. 6 (64 + 269 + 191 = 524)). - Polisen · Identitetsbedrägeri | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Polisen definierar identitetsbedrägeri som att någon använder ens personuppgifter för att ta lån, få krediter eller köpa varor, och nämner även kapade konton i sociala medier som används för att be offrets vänner om pengar.Polisen råder den som drabbats av id-kapning att kontakta sin bank, polisanmäla, bestrida felaktiga fakturor och vid behov spärra personnumret hos kreditupplysningsföretag, samt att förebygga med starka lösenord och tvåfaktorsinloggning. - Konsumentverket · Bankbedrägerier och kortbedrägerier | Konsumentverket (konsumentverket.se)
Vad källan belägger
Konsumentverket råder den som upptäcker obehöriga transaktioner att omedelbart kontakta banken och spärra konton, och uppger att banken i de flesta fall ska ersätta hela eller delar av det förlorade beloppet. - Skatteverket, Identitetsintrång · skatteverket.se
Vad källan belägger
Enligt Skatteverket, egen vägledning om identitetsintrång, 2026: en obehörig som använder legitimation, lösenord, personnummer eller mobilt BankID för att till exempel beställa varor eller ta lån i någon annans namn begår identitetsintrång (identitetsstöld, id-kapning) - en bedrägeriform som även omfattar obehörig ändring av folkbokföringsadressen. - Skatteverket, Så kan du skydda ditt personnummer (2025-01-16) · skatteverket.se · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Skatteverket skriver att du behåller samma personnummer livet ut när du en gång fått ett. - Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se
- Skatteverket, Tre sätt att minska risken för id-kapning (2025-10-16) · skatteverket.se · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Skatteverket uppmanar att aldrig använda e-legitimation när du kontaktas via telefon eller e-post, och att vara försiktig med meddelanden som innehåller inloggningslänkar. - Polisen, Bedrägeribrottslighetens vinster sjunker för andra året i rad · polisen.se
- Konsumentverket, Utsatt för ID-stöld · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
De stora kreditupplysningsföretagen samarbetar, så det räcker ofta att spärra din kreditupplysning hos ett av dem, enligt Konsumentverket.
Fler källor som texten bygger på
- Nätfiske, phishing | Polisen · polisen.se · kontrollerad 2026-10-04
- Identitetsintrång – så skyddar du dig mot id-kapning och identitetsstöld | Skatteverket · skatteverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Bedrägeri | Brå - Brottsförebyggande rådet · bra.se · kontrollerad 2026-10-04
- Utsatthet för brott | Brå - Brottsförebyggande rådet · bra.se · kontrollerad 2026-10-04
- What To Know About Identity Theft | Consumer Advice · consumer.ftc.gov · kontrollerad 2026-10-04
- Jag får meddelande om kreditupplysningar på mig | Internetkunskap · internetkunskap.se · kontrollerad 2026-10-04
- Jag har blivit id-kapad – vad gör jag? | Kronofogden · kronofogden.se · kontrollerad 2026-10-04
- Kursplan - Samhällskunskap (Grundskola) · syllabuswebb.skolverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Vad ska jag göra om en kreditupplysning har tagits på mig utan att frågeställaren haft ett legitimt behov? | IMY · imy.se · kontrollerad 2026-10-04
- Regler för fakturor och påminnelser | Konsumentverket · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Konsumentverket, Kan jag få tillbaka mina pengar efter bedrägeri? · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Faktura från Nordic Plus – trots att jag inte beställt? - Frågor och svar | Konsumentverket · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Bluff-sms och bluffmejl | Konsumentverket · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Konsument får ersättning av bank för obehöriga transaktioner som gjorts från konsumentens konto · domstol.se · kontrollerad 2026-11-03
För journalister
- Uppskattad brottsvinst: 524 miljoner kronor (uppskattad brottsvinst, summa av tre kategorier), år 2025, belagsnivå A[1]. Summa av Polisens tre identitetskategorier: id-köp (64 mnkr), id-lån (269 mnkr) och id-övrigt (191 mnkr). Summeringen är gjord av Aanita; Polisen redovisar dem separat. Anmälda, fullbordade brott; cirka ±5 procents osäkerhet per kategori. Verifierad mot primärkällan 2026-10-05 (tabell 1, s. 6 (64 + 269 + 191 = 524)).
Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.
Engelska termer: identity theft, identity fraud, account takeover
Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.
Använd och dela
Dela
Citera
Aanitas format
Aanita, ”Id-kapning”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/identitet-id-kapning.html (hämtad 4 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.
APA
Aanita. (2026, 4 oktober). Id-kapning. Fakta om bedrägerier. Hämtad 4 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/identitet-id-kapning.html
Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.
Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv
Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.
Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.