Bedrägerier mot äldre: så skyddar du dig och dina nära

Fem sätt som bedragare når äldre på

Bedragare når dig på fem sätt. Och så sätter du stopp för dem.

1. 1

   Vanligast enligt polisen

   Telefonsamtal

   

   Så känner du igen det

   Någon ringer oväntat och säger sig vara från banken, polisen, en myndighet eller ett företag. Det kan handla om en hyrbil som inte lämnats tillbaka (hyrbilsbluffen), ett obehörigt köp eller ett kapat konto. Du ska logga in med BankID, läsa upp koder eller flytta pengar. Ibland kommer en ”polis” sedan hem för att hämta kort eller smycken.

   Så stoppar du det

   • Lägg på och ring själv. Ring banken på ett nummer du själv slår upp – på ditt kort, i bankens app eller på bankens webbplats.
   • Använd aldrig BankID när någon ringer. Lämna aldrig koder eller kortuppgifter.
   • Lita inte på numret på skärmen. Det kan vara förfalskat så att det ser ut som en bank eller myndighet.
   Källa: Polisen, Telefon­bedrägeri

   Läs guidenLättläst
2. 2

   Sms

   

   Så känner du igen det

   Ett sms från ett okänt nummer som säger sig komma från ditt barn eller barnbarn med ny telefon och snart ber om pengar. Eller ett sms från ”banken”, ”polisen” eller en myndighet med en länk att klicka på eller ett nummer att ringa. Det kan också vara ett ”leveranssms” om ett paket du inte väntar, eller böter som ska betalas via en länk.

   Så stoppar du det

   • Ring ditt barn på numret du redan har. Skicka inga pengar efter bara ett sms.
   • Klicka inte på länken och ring inte numret i sms:et. Leta själv upp kontakt­uppgifterna.
   • Polisen skickar aldrig sms med betalnings­länkar.
   Källa: Polisen, Nätfiske och bluff-sms och Konsumentverket

   Läs guidenBluff-sms
3. 3

   Mejl

   

   Så känner du igen det

   Ett mejl som ser ut att komma från banken, en myndighet eller ett företag och uppmanar dig att klicka på en länk för att logga in eller betala. Det kan gälla ett obehörigt köp, skatte­återbäring, en anklagelse om brott eller en faktura på något du aldrig har beställt.

   Så stoppar du det

   • Klicka inte på länken eller bilagan. Gå själv till bankens eller myndighetens webbplats.
   • Kolla avsändaren. Adressen kan se äkta ut utan att vara det. Skatteverket ber aldrig om kontouppgifter via mejl.
   • Betala aldrig en faktura du inte känner igen. Bestrid den skriftligt.
   Källa: Polisen, Nätfiske, Bluffakturor, Skatteverket och CERT-SE

   Läs guidenLättläst
4. 4

   Internet

   

   Så känner du igen det

   En varningsruta med larmljud visar ett telefonnummer, eller någon ringer och säger att din dator har virus (falsk datorsupport). Någon du bara känner från nätet lovar kärlek och ber sedan om pengar. En annons i sociala medier eller en ”rådgivare” som ringer lockar med säker vinst på en investering.

   Så stoppar du det

   • Ring inte numret i varningsrutan. Stäng webbläsaren eller starta om datorn.
   • Låt aldrig någon styra din dator på distans.
   • Skicka aldrig pengar till någon du inte har träffat. Prata med någon du litar på först. Kontrollera att ett investerings­företag finns hos Finansinspektionen.
   Källa: Polisen, Romansbedrägeri, Investerings­bedrägeri och falsk datorsupport

   Läs guidenLättläst
5. 5

   Besök

   

   Så känner du igen det

   En okänd person ringer på och säger sig vara hantverkare, från hemtjänsten eller hemvården, ett säkerhets­företag, banken eller polisen. Det kan också vara en insamlare eller ett ”blombud” som vill ha ditt bankkort för att ta betalt. Personen vill komma in eller få ditt kort, dina kontanter eller smycken.

   Så stoppar du det

   • Släpp inte in någon du inte väntar. Be om legitimation och kontrollera själv, på ett nummer du slår upp.
   • Lämna aldrig ut kort, pengar eller smycken. Polisen och banken hämtar aldrig sådant hemma hos dig.
   • Går personen inte, ring 112.
   Källa: Polisen, Brott mot äldre och Brå, Brott mot äldre

   Läs guidenLättläst

Repetition

3 grundregler som skyddar

De gäller oavsett hur bedragaren hör av sig.

1. 1
   Ta den tid du behöverBedragare skapar bråttom. Det är alltid okej att avbryta, lägga på eller stänga dörren.Källa: Polisen
2. 2
   Kontakta själv, på ett nummer du slår uppGäller banken, myndigheten och polisen: ett nummer du själv slår upp – på ditt kort, i bankens app eller på bankens webbplats. Barnet når du på numret du redan har.Källa: Polisen, Konsumentverket
3. 3
   Lämna aldrig ut koder, kortuppgifter eller inloggningBanken och polisen ber aldrig om det, vare sig i telefon, sms, mejl eller vid dörren.Källa: Polisen

• 
  Guide · Sms

  Är sms:et från PostNord äkta? Så känner du igen paket­bluffen

  Lättläst version
• 
  Guide · Skydd

  Gör så här om du har swishat till en bedragare

  Lättläst version
• 
  Guide · Hembesök

  Så känner du igen en oseriös hantverkare — fyra varianter att se upp med

  Lättläst version
• 
  Guide · Telefon

  Så känner du igen falsk dator­support

  Lättläst version

För anhöriga: så pratar du med din förälder

Du behöver inte vara expert. Ett lugnt samtal i förväg gör mest nytta.

1. Fråga rakt, utan att skuldbelägga. Skulden ligger hos bedragaren, inte hos den som blev kontaktad.”Har du fått något konstigt samtal eller sms den senaste tiden?”
2. Bestäm ett kodord i familjen i förväg, som ni kan använda för att bekräfta att det verkligen är ni som pratar med varandra. Skriv aldrig ned kodordet där andra kan se det.
3. Kom överens om ”lägg på och ring själv”. Vid oväntade samtal eller meddelanden om pengar, koder eller BankID lägger man på och ringer upp på ett nummer man själv har slagit upp. Gör det gärna tillsammans.
4. Har något redan hänt? Kontakta banken tillsammans, direkt, även om det känns pinsamt.

Källa: Polisen, Konsumentverket, via guiden Gör så här om en förälder eller anhörig blivit lurad

Läs hela guidenLättläst

Sidan bygger på polisens, Konsument­verkets och Brås texter samt på Aanitas egna guider och nyheter, och uppdateras när nya varningar om äldre publiceras. Läs mer om hur vi arbetar under Om Aanita. Råden är allmänna.