Tillsammans stoppar vi bedrägerierna

Hej mamma-bluffen

Samtal och sms·Källkontrollerad

Ett sms från ett okänt nummer säger sig komma från ditt barn med ny telefon och ber snart om pengar. Det går att kontrollera genom att ringa barnet på det nummer du redan har sparat.

Vad är hej mamma-bluffen?

Hej mamma-bluffen är ett bedrägeri där någon skriver från ett okänt nummer och låtsas vara ditt barn eller barnbarn med ny telefon, för att snabbt få dig att betala en påstådd faktura.

Ett sms kommer från ett nummer du inte känner. Någon skriver att telefonen har tappats eller bytts och ber dig spara det nya numret och radera det gamla. Avsändaren säger sig vara ditt barn eller barnbarn. Strax efter kommer en fråga om hjälp med pengar, ofta till en faktura som snart förfaller. Det är hej mamma-bluffen. Den riktar sig mot föräldrar och mor- och farföräldrar, eftersom bedragaren utger sig för att vara ett barn eller barnbarn. Betalningen går till bedragarens konto, och pengarna är svåra att få tillbaka.[1]–[3]

Så går det till

Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen

  1. Kontakten

    Oombedd kontakt

    Ett sms från ett okänt nummer. Avsändaren säger sig ha tappat eller bytt telefon och ber dig spara det nya numret och radera det gamla.

  2. Tilliten

    Falsk närstående

    Avsändaren utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn, någon du litar på och vill hjälpa.

    Spärren Du vill hjälpa någon du bryr dig om, och förklaringen låter rimlig. Då är det lätt att betala först och kontrollera sedan, trots att kontrollen finns kvar: det gamla numret.

  3. Pressen

    Tidspress

    När kontakten är etablerad kommer en begäran om pengar med tidspress: en faktura som håller på att förfalla eller en betalning som inte kan vänta.

  4. Handlingen

    Betalar på uppmaning

    Du ombeds betala fakturan med Swish eller banköverföring. Förklaringen är att barnet inte hunnit få betalningen att fungera i den nya telefonen.

  5. Pengarna

    Offret godkänner själv

    Pengarna går till bedragarens konto. Eftersom du själv har gjort betalningen räknar Allmänna reklamations­nämnden och hovrätten den inte som en betalning utan din tillåtelse, och pengarna är svåra att få tillbaka.

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

  1. Steg 1 · KontaktenEtt nytt nummerKarin är en påhittad person. Ett sms kommer från ett nummer hon inte känner. Avsändaren skriver att telefonen tappats eller bytts och ber henne spara det nya numret och radera det gamla. Tonen är vardaglig, som när en familjemedlem skriver.Oombedd kontakt
  2. Steg 2 · TillitenNågon hon bryr sig omAvsändaren utger sig för att vara Karins barnbarn. Hon svarar vänligt, kanske lite orolig. Det är lätt att tro på någon man vill hjälpa.Falsk närståendeSpärren Du vill hjälpa någon du bryr dig om, och förklaringen låter rimlig. Då är det lätt att betala först och kontrollera sedan, trots att kontrollen finns kvar: det gamla numret.
  3. Steg 3 · PressenDet blir bråttomEfter några meddelanden kommer en fråga om pengar. En faktura håller på att förfalla och kan inte vänta. Karin vill hjälpa, och tiden verkar vara knapp.Tidspress
  4. Steg 4 · HandlingenBetalningenKarin ombeds betala fakturan med Swish eller banköverföring. Barnbarnet kan inte göra det själv, står det: det har inte hunnit få betalningen att fungera i den nya telefonen. Det låter rimligt, och Karin swishar beloppet.Betalar på uppmaning
  5. Steg 5 · PengarnaPengarna är bortaPengarna går till bedragarens konto, och de är svåra att få tillbaka. Först när Karin ringer det gamla numret förstår hon att sms:et inte kom från barnbarnet.Offret godkänner själv

Om femstegsmodellen

Varningstecken på hej mamma-bluffen

  • Ett okänt nummer säger sig tillhöra ditt barn eller barnbarn och ber dig spara det nya numret och radera det gamla.
  • Kort efter första kontakten kommer en begäran om pengar, ofta till en faktura som snart förfaller.
  • Du ombeds betala en faktura med Swish eller banköverföring, eftersom barnet inte hunnit få betalningen att fungera i nya telefonen.
  • Personen kan inte prata i telefon utan hänvisar till trasig mobil eller dåligt ljud.
  • Betalningen ska gå till ett konto eller nummer du inte känner igen.

Därför fungerar det

Bluffen utnyttjar något fint: viljan att hjälpa dem man älskar. När ett barn eller barnbarn ber om hjälp är det naturligt att svara snabbt. Bedragaren skapar bråttom med en faktura som snart förfaller och förklarar varför barnet inte kan betala själv: betalningen fungerar inte ännu i den nya telefonen. Förklaringen låter rimlig, och tonen är vardaglig.

Polisen beskriver sms där bedragare utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn som ett exempel på nätfiske. Polisens råd är att ringa personen på det nummer du har sparat eller ställa en kontrollfråga vars svar inte enkelt går att hitta på nätet. Det viktiga är att kontrollera innan du betalar.

Samma mönster, ny förklädnad

Barn eller barnbarn

Polisen beskriver bedragare som utger sig för att vara ett barn eller ett barnbarn med nytt nummer. Det som är detsamma är ett okänt nummer, en person du vill hjälpa och en begäran om snabb ekonomisk hjälp.

Släkt med sms-nätfiske

Polisen tar upp hej mamma-sms bland exempel på nätfiske. Gemensamt med sms-nätfiske är att avsändaren inte är den hen utger sig för att vara. Här är målet en betalning med Swish eller banköverföring i stället för inloggnings­uppgifter.

Hur många drabbas av hej mamma-bluffen?

Bluffen riktar sig mot föräldrar och mor- och farföräldrar, eftersom bedragaren utger sig för att vara ett barn eller barnbarn. Vi har ingen belagd siffra för hur många som drabbats av just den här bluffen, så vi redovisar ingen. Skadan är det belopp som swishats eller förts över, ofta till en faktura som uppges snart förfalla.

Hur vanligt är hej mamma-bluffen?

Ingen belagd siffra

Ingen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.

Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, antal fall

ca 179 000 fall
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[4]

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Vad det kostar

För den som drabbas

Ingen belagd siffra

Ingen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.

Gäller alla typer

Uppskattad brotts­vinst, alla bedrägerier

5,7 miljarder kr
Polisens uppskattning, cirka 10 procent lägre än 2024. A · 2025[5]
Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, belopp

905 miljoner kr
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[4]

För samhället

Ingen belagd siffra

Ingen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.

Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut

Du betalade själv

Har du på bedragarens uppmaning själv genomfört alla moment räknar ARN och hovrätten enligt Konsumentverket inte betalningen som obehörig, och då är det svårare att få pengarna tillbaka. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet, och senast 13 månader efter det. Säger banken nej kan du vända dig till Allmänna reklamations­nämnden (ARN). Anmälan dit kostar 150 kronor.

Swish

ARN, tingsrätt och hovrätt har bedömt att en Swish-betalning du själv gjort inte är obehörig. Konsumentverket överklagade, men Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. HD-domen från 2022 omfattar inte Swish-betalningar.

Någon annan betalade

Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Myt eller fakta

Stämmer det att ett nytt nummer betyder att det inte går att kontrollera om det är mitt barn?

Ring det gamla numret du har sparat för att höra om det stämmer att telefonen är borttappad, eller ställ en kontrollfråga vars svar inte enkelt går att hitta på nätet. Det är Polisens råd.

Exempel

Påhittade men realistiska exempel.

Barnbarnet med ny telefon

Ett okänt nummer skriver att telefonen bytts och ber mottagaren spara det nya numret. Strax efter kommer en fråga om en faktura som snart förfaller.

Kontrollfrågan

När ett meddelande om pengar kommer ställer mottagaren en fråga vars svar inte går att hitta på nätet. Svaret uteblir. Mottagaren ringer barnet på det gamla numret i stället för att betala.

Så skyddar du dig

Det viktigasteRing upp barnet på det gamla numret du har sparat innan du gör något annat.
  • Ställ en kontrollfråga som bara den riktiga personen kan svara på.
  • Kom överens om ett kodord inom familjen i förväg.
  • För aldrig över pengar efter enbart en sms-konversation.

Gör så här

Aktuellt just nu

Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om sms.

Läs vidare

Källor

Visa källorna (9)

Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).

  1. Polisen region Nord, Sms-bedrägerier (maj 2026) · Sms-bedrägerier | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisen beskriver hur sms-bedragare utger sig för att vara mottagarens barn eller barnbarn, påstår sig ha nytt nummer, ber mottagaren radera det gamla och sedan begär snabb ekonomisk hjälp, till exempel till en förfallen faktura.
  2. Polisen, Nätfiske (phishing) · Nätfiske, phishing | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisen räknar sms som påstås komma från familjemedlemmar med begäran om ekonomisk hjälp till nätfiskets varningstecken, och råder till att ringa personen på ett sparat nummer eller ställa kontrollfrågor för att bekräfta identiteten.Polisen beskriver sms där bedragare utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn som ett exempel på nätfiske, och råder dig att ringa personen på det nummer du har sparat eller ställa en kontrollfråga.
  3. Polisens nationella nyheter (polisen.se) · polisen.se
    Vad källan beläggerEnligt Polisens nationella bedrägeri­centrum, 2026: försök där bedragare via sms låtsas vara mottagarens barn eller barnbarn ökade kraftigt under sommaren, efter att ha minskat tidigare under året. Bara i juli polisanmäldes ungefär 300 fall. Av alla telefon­bedrägerier är det få som anmäls, och särskilt sällan anmäls de som inleds med ett sms.
  4. Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se
  5. Polisen, Bedrägeri­brottslighetens vinster sjunker för andra året i rad · polisen.se

Fler källor som texten bygger på

För journalister

Det finns ingen belagd siffra för just hej mamma-bluffen ännu.

Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.

Engelska termer: Hi Mum scam, family impersonation scam, smishing

Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.

Använd och dela

Dela

Dela faktasidan

Tillsammans stoppar vi bedrägerierna. Skicka den till någon du vill skydda.

Citera

Aanitas format

Aanita, ”Hej mamma-bluffen”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/hej-mamma.html (hämtad 5 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.

APA

Aanita. (2026, 4 oktober). Hej mamma-bluffen. Fakta om bedrägerier. Hämtad 5 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/hej-mamma.html

För lärare

Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.

Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv

Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.

Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.

Innehåll
  1. Vad är det?
  2. Så går det till
  3. Varningstecken
  4. Därför fungerar det
  5. Samma mönster
  6. Hur många drabbas?
  7. Vad det kostar
  8. Får man tillbaka pengarna?
  9. Myt eller fakta
  10. Exempel
  11. Så skyddar du dig
  12. Gör så här
  13. Aktuellt just nu
  14. Läs vidare
  15. Källor
  16. För journalister
  17. Använd och dela

Till början av sidan

Meny