Ordlistan

Ordlistan

82 begrepp, förklarade på vanlig svenska. Begrepp som har en egen artikel i uppslagsverket leder dit.

• 1
• 7
• A
• B
• C
• D
• E
• F
• G
• H
• I
• K
• L
• M
• N
• O
• P
• Q
• R
• S
• T
• V
• W
• Å

1

• 114 14

  114 14 är numret du ringer till Polisen för att göra en polisanmälan när brottet inte pågår just nu. Pågår brottet ringer du 112.

7

• 7726

  7726 är kortnumret dit du kan vidarebefordra bluff-sms, och numret motsvarar ordet SPAM på knappsatsen.

A

• AI-bedrägeri

  AI-bedrägeri är bedrägeri där bedragare använder AI för att verka trovärdiga, till exempel med klonade röster, manipulerade videor och professionellt utseende webbplatser. Finansinspektionen varnar för att bedragare använder AI och falska handels­plattformar för att framstå som seriösa.

• Allmänna reklamations­nämnden (ARN)

  Allmänna reklamations­nämnden, ARN, är en nämnd som ger rekommendationer i tvister mellan konsumenter och företag och tar en avgift på 150 kronor.

• Anhörigbluff (hej mamma-bluffen)

  Anhörigbluff är när en bedragare via sms eller chatt utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn och påstår sig ha fått ett nytt telefonnummer. Du uppmanas radera det gamla numret, och kort därefter kommer en begäran om snabb ekonomisk hjälp, till exempel för en faktura som förfaller. Så beskriver Polisen upplägget.

• Annonsbedrägeri (köp- och säljbedrägeri)

  Annonsbedrägeri är bedrägerier på köp- och säljsajter, där köpare betalar för varor som aldrig kommer eller säljare luras att logga in via en falsk betalningslänk.

B

• BankID

  BankID är en e-legitimation som utfärdas av banker. Du använder den för att legitimera dig digitalt, till exempel när du loggar in eller skriver under på nätet.

• Behörig transaktion

  En behörig transaktion är en betalning som du har samtyckt till. Det är motsatsen till en obehörig transaktion, som genomförs utan ditt samtycke. Reglerna om att banken ska sätta tillbaka pengar gäller obehöriga transaktioner. Om en viss betalning var behörig eller obehörig bedöms i det enskilda fallet, och i sista hand avgör en domstol.

• Belagsnivå

  Belagsnivå är Aanitas märkning av hur väl en siffra eller uppgift är belagd. Nivå A betyder att vi själva har öppnat och läst primärkällan, till exempel en myndighets rapport. Nivå B betyder att primärkällan är känd men inte gick att läsa, och att minst två oberoende etablerade medier återger uppgiften likadant; den används då med tydlig hänvisning till källan och kontrolleras av en människa. Nivå C betyder att uppgiften bara finns i ett enda medium; en sådan siffra används inte som siffra. I faktatexterna används bara uppgifter på nivå A och B, och varje siffra visas med källa, år och nivå, till exempel ”A · 2025”.

• Bestrida en faktura

  Att bestrida en faktura är att skriftligt, per brev eller mejl, säga nej till ett betalningskrav så snabbt som möjligt, med uppgift om vilken faktura det gäller och en kort förklaring.

• Betalnings­föreläggande

  Ett betalnings­föreläggande är ett krav på betalning som någon har ansökt om hos Kronofogden. Du får ett brev med en tid att svara inom, vanligen tio dagar, och tiden som gäller står i brevet. Håller du inte med om kravet måste du bestrida det inom den tiden, skriftligt eller digitalt hos Kronofogden. Svarar du inte kan kravet gå vidare.

• Betal­tjänstlagen

  Betal­tjänstlagen, lagen (2010:751) om betaltjänster, reglerar bland annat vad som gäller när en betalning är obehörig. Där anges att banken som huvudregel ska återställa kontot, och hur mycket du som konsument högst kan få stå för själv. Här beskrivs lagen bara översiktligt. Det är lagtexten och domstolarnas tolkning som gäller.

• Betal­tjänstleverantör

  Betal­tjänstleverantör är begreppet i betal­tjänstlagen för den som tillhandahåller betaltjänster, till exempel din bank. Vid en obehörig transaktion ska din betal­tjänstleverantör som huvudregel återställa kontot till det läge det skulle ha haft utan transaktionen.

• Bevisbörda

  Bevisbörda anger vem som måste bevisa något. Vid obehöriga transaktioner är det enligt Konsumentverket banken som har bevisbördan för att du har agerat på ett sätt som gör att du ska stå för hela eller delar av förlusten.

• Biometri

  Biometri är identifiering med kroppsliga kännetecken, till exempel ansikte eller fingeravtryck. Polisen råder att godkänna nätköp med biometri där det går, som skydd mot kortbedrägeri.

• Bluffaktura

  En bluffaktura är en faktura för en vara eller tjänst som du aldrig beställt, aldrig fått eller som gömts i ett otydligt erbjudande.

• Brottsvinst

  Brottsvinst är de pengar som brotten uppskattas ha gett gärnings­personerna. Polisen uppskattar varje år brottsvinsterna från fullbordade bedrägeribrott som anmälts till Polis­myndigheten. För 2025 var uppskattningen cirka 5,7 miljarder kronor (nivå A, Polisen, april 2026). Brott som aldrig anmälts ingår inte.

C

• Catfishing (falsk profil)

  Catfishing är när någon skapar en falsk profil på nätet, ofta med en stulen bild och en påhittad bakgrundshistoria, för att få kontakt med andra under falska förutsättningar. Internetkunskap beskriver sådana profiler i romans­bedrägerier, där syftet är att lura någon på pengar. En bildsökning kan avslöja en stulen bild, men allt fler bedragare använder AI-genererade bilder som inte ger träff.

D

• Deepfake

  En deepfake är en manipulerad video eller ljudinspelning, skapad med AI, som ser ut och låter äkta.

E

• E-legitimation

  En e-legitimation är ett digitalt id som du använder för att logga in hos banker och myndigheter och för att skriva under på nätet.

F

• Fakturaväxling

  Fakturaväxling är när bedragare skickar en faktura eller ett mejl som ser ut att komma från en känd leverantör men har nya bankuppgifter, så att betalningen går till bedragarens konto.

• Falsk handels­plattform

  En falsk handels­plattform är en webbplats eller app som ser ut som en riktig tjänst för handel med aktier, krypto­tillgångar eller valutor men som är en bluff. Enligt Finansinspektionen kan det börja med en liten insättning, och du uppmanas sedan sätta in mer när investeringen verkar öka i värde. Problemen uppstår när du vill ta ut pengarna.

• Falsk nyhetsartikel (kändisannons)

  En falsk nyhetsartikel är en annons eller sida som ser ut som en nyhetstext men i själva verket marknadsför en bluff. Polisen varnar för falska nyhetsartiklar som marknadsför investeringar. Ofta påstås en känd person ha tjänat pengar på tjänsten, för att den ska verka trovärdig.

• Falsk webbutik Artikel

  En falsk webbutik ser äkta ut men levererar inte, eller är en kopia av en känd butiks sajt med snarlik webbadress.

• Falskt jobberbjudande (jobbedrägeri)

  Ett falskt jobberbjudande är ett jobb som inte finns eller som är upplagt för att lura dig. Polisen har varnat för annonser om enkla hemarbeten med hög ersättning, där du i stället pressas att betala in pengar, flyttas till krypterade appar och ombeds lämna bankuppgifter och BankID. Du kan också dras in i penningtvätt.

• FI:s företags­register

  Finansinspektionens företags­register visar vilka företag som har tillstånd att erbjuda finansiella tjänster, och vilka som bara är registrerade hos FI.

• FI:s varningslista

  Finansinspektionens varningslista upptar aktörer som erbjuder finansiella tjänster till svenska konsumenter utan nödvändiga tillstånd.

• Fjärrstyrning

  Fjärrstyrning är när någon annan tar kontroll över din dator genom ett program som du har installerat. Polisen beskriver hur bedragare har använt fjärrstyrning för att göra olovliga överföringar och ta lån i offrets namn.

• Fraktbluffen

  Fraktbluffen är när en påstådd köpare på en köp- och säljsajt vill att säljaren ska skicka varan med ett visst fraktbolag eller ta emot betalningen via en länk. Den som loggar in med BankID via en sådan länk kan få pengar dragna från sitt konto.

• Fullbordat brott (och försök)

  Ett fullbordat brott är ett brott som har genomförts helt. Ett försök är när någon har påbörjat brottet utan att det har fullbordats, och det fanns en konkret fara för att det skulle fullbordas. I Brås statistik över anmälda brott redovisas försök tillsammans med fullbordade brott, medan Polisens uppskattning av brottsvinster bara gäller fullbordade bedrägerier.

• Fysisk vishing

  Fysisk vishing är när en bedragare ringer och påstår att någon måste komma hem till dig för att säkra värdesaker eller koder. Enligt Polisen riskerar du då att bli bestulen på pengar, guld och andra värdesaker.

• Företagskapning

  Företagskapning är när bedragare registrerar en domän och gör en hemsida i ett riktigt företags namn, med företagets riktiga adress och organisations­nummer, och sedan lägger beställningar på kredit hos andra företag, ofta på stora belopp.

• Förskotts­bedrägeri

  Förskotts­bedrägeri är när du lockas att betala i förväg för något du ska få senare, och det du betalat för aldrig kommer. Finansinspektionen varnar för bedragare som erbjuder lån mot en avgift i förskott och för så kallade räddningsbolag som tar betalt i förskott för att få tillbaka förlorade pengar. Polisen varnar också för falska uthyrare som kräver flera månadshyror i förskott.

• Förundersökning

  En förundersökning är utredningen av ett brott. Enligt Brottsoffer­myndigheten undersöker polisen då om ett brott har begåtts och vem som i så fall har begått det. Målsäganden och den misstänkte har rätt till mer insyn i en förundersökning än ett vittne.

G

• Grov oaktsamhet

  Grov oaktsamhet är ett begrepp i betal­tjänstlagen som avgör hur mycket en konsument kan få stå för vid en obehörig transaktion. Har konsumenten handlat grovt oaktsamt är ansvaret högst 12 000 kronor, om inte handlandet bedöms som särskilt klandervärt. Högsta domstolen använde ordet grovt vårdslös när den 2022 prövade en kund som till följd av ett bedrägeri lämnat ut sin BankID-kod och svarskoder. Bedömningen görs i varje enskilt fall.

H

• Hembesöks­bedrägeri Artikel

  Hembesöks­bedrägeri är när bedragare knackar på eller ringer i förväg för att ta sig in i en bostad, ofta hos äldre. Polisen skriver att de kan utge sig för att komma från hemvården, sjukvården, ett säkerhets­företag, polisen eller en annan myndighet, eller för att vara hantverkare eller fastighetsskötare.

• Hyrbilsbluffen

  Hyrbilsbluffen är ett bedrägeri som börjar med ett samtal eller sms om en hyrbil som påstås inte ha lämnats tillbaka. Kontakten förs sedan över till någon som utger sig för att vara från banken eller polisen och vill att du loggar in med BankID eller lämnar ut bankuppgifter.

I

• Id-kapning (identitets­bedrägeri) Artikel

  Id-kapning är när någon använder dina personuppgifter för att ta lån, öppna krediter, beställa varor eller ta över dina konton.

• Investerings­bedrägeri Artikel

  Investerings­bedrägeri är när någon lurar dig att investera i något som egentligen saknar värde eller är mycket svårt att värdera, till exempel aktier, fonder eller kryptovalutor.

K

• Klonbolag (klonföretag)

  Ett klonbolag är en bluffaktör som utger sig för att vara ett etablerat finansföretag genom att använda dess namn, adress eller andra uppgifter. Finansinspektionen markerar sådana aktörer som kloner i sin varningslista.

• Kodord i familjen

  Ett kodord i familjen är ett hemligt ord eller en kontrollfråga som bara ni känner till och som används för att bekräfta vem som ringer vid en nödsituation.

• Kontokapning

  Kontokapning är när någon tar sig in i ett riktigt konto, till exempel i sociala medier eller e-post, och använder det som sitt eget. Polisen beskriver hur bedragare kan utge sig för att vara dig via dina konton i sociala medier och be dina kontakter om pengar, och hur angripare med åtkomst till riktiga mejlkonton kan läsa konversationer och skicka trovärdiga meddelanden.

• Kortbedrägeri

  Kortbedrägeri är när någon använder ditt kort eller dina kortuppgifter utan lov, till exempel för köp på nätet.

• Kreditspärr

  En kreditspärr är en spärr av ditt personnummer hos kredit­upplysnings­företag. Polisen tipsar om den om någon har tagit kredit­upplysningar i ditt namn.

• Kryptovaluta

  Kryptovaluta, eller kryptotillgång, är en digital representation av ett värde som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av blockkedjeteknik. Polisen nämner kryptovalutor bland det som investerings­bedrägerier kan gälla.

L

• Lägenhets­bedrägeri

  Lägenhets­bedrägeri är när en bostad med attraktiv adress och rimlig hyra annonseras och den som vill hyra avkrävs flera månadshyror i förskott eller som deposition. Polisen råder att aldrig betala i förskott innan du har sett lägenheten och att kontrollera med fastighetsägaren att uthyraren är rättmätig.

M

• Målsägare (målsägande)

  Målsägare, eller målsägande, är den som har utsatts för ett brott. Polisen använder ordet om den som utsatts för brott och anmält det. Åklagar­myndigheten beskriver det som den som blivit utsatt för ett brott eller lidit skada av det. Brå redovisar statistik över målsägare vid brottsanmälan, alltså personer som anmält att de utsatts för brott.

• Mörkertal

  Mörkertal är den del av brotten som aldrig anmäls och därför inte syns i statistiken över anmälda brott. Hur stort mörkertalet är varierar mellan brottstyper, bland annat beroende på hur benägna de drabbade är att anmäla. Polisen påpekar att statistiken över bedrägerier bör tolkas med försiktighet just på grund av mörkertal av ej anmälda brott.

N

• Nätfiske (phishing)

  Nätfiske är när bedragare skickar mejl, sms eller länkar som ska få dig att lämna inloggnings-, kort- eller personuppgifter på en falsk sida.

O

• Obehörig transaktion

  En obehörig transaktion är en betalning du inte godkänt, och då behöver du som huvudregel inte betala; en betalning du själv gjort på bedragarens uppmaning räknas ofta inte som obehörig.

• Omvänd bildsökning

  Omvänd bildsökning är när du söker på nätet med en bild i stället för med ord, till exempel med en profilbild. Polisen tipsar om bildsökning för att se om bilden har hämtats från en bildbank.

• Oseriösa hantverkare

  Oseriösa hantverkare erbjuder tjänster i hemmet per telefon eller vid besök, lockar med låga priser och extra­erbjudanden och skapar oro och stress. Efteråt kan fakturan vara saltad, eller så blir jobbet aldrig gjort.

P

• Paketbluff Artikel

  Paketbluff är sms som utger sig för att komma från en postleverantör och påstår till exempel att du betalat för lite i fraktavgift eller att ett paket fastnat i tullen, så att du klickar på en länk och lämnar ut uppgifter eller betalar.

• Penningmula

  En penningmula, som Polisen kallar penningmålvakt, upplåter sitt konto och hjälper till att flytta, ta ut eller föra över pengar från brott, till exempel bedrägerier. Den som gör det riskerar själv att misstänkas för penningtvätt.

• Penningtvätt

  Penningtvätt är att dölja varifrån pengar från brott kommer, till exempel genom att föra dem mellan flera konton.

• Polisanmälan

  En polisanmälan är din formella anmälan av ett brott; vid bedrägeri ringer du 114 14 eller går till en polisstation, och webbanmälan finns för kortbedrägeri.

• Pump and dump

  Pump and dump är ett investerings­bedrägeri där bedragare försöker höja priset på en aktie och sedan säljer sina egna innehav. De andra som köpt aktien blir kvar med förluster. Finansinspektionen räknar upplägget bland de investerings­bedrägerier som drabbat svenska konsumenter.

Q

• Quishing (QR-kodsnätfiske)

  Quishing är nätfiske via QR-koder. CERT-SE räknar skannade QR-koder till det som kan leda till nätfiske, och Polisen har beskrivit bedrägerier där den drabbade uppmanats skanna en QR-kod och sedan förlorat pengar från sitt konto.

R

• Reklamera en transaktion

  Att reklamera en transaktion är att tala om för banken att en betalning är felaktig eller obehörig. Enligt Konsumentverket ska du reklamera transaktionen när du kontaktar banken, helst skriftligt. Du måste ha vänt dig till banken första gången senast 13 månader efter bedrägeriet. Kontakta banken så fort du upptäcker en betalning du inte känner igen.

• Romansbedrägeri Artikel

  Romansbedrägeri är när någon inleder en kärleksrelation med dig, ofta på nätet bakom en påhittad fasad, för att lura dig på pengar.

• Röstkloning

  Röstkloning är när AI används för att skapa en röst som låter som en verklig person, till exempel en anhörig eller en banktjänsteman.

S

• Sextortion

  Sextortion är utpressning där någon hotar att sprida nakenbilder eller lättklädda bilder om du inte betalar.

• Själv­rapporterad utsatthet (NTU)

  Själv­rapporterad utsatthet betyder att människor själva i en enkät uppger om de har utsatts för brott. Brås Nationella trygghetsunder­sökning (NTU) undersöker själv­rapporterad utsatthet för brott och genomförs varje år sedan 2006 med ett urval av drygt 200 000 personer i åldrarna 16–84 år (nivå A, Brå, 2026). Sådana undersökningar fångar även brott som aldrig polisanmälts och används därför som komplement till statistiken över anmälda brott.

• Självrisk (obehöriga transaktioner)

  Självrisk är den del av förlusten som du som konsument kan få stå för vid en obehörig transaktion. Enligt betal­tjänstlagen är den som huvudregel högst 400 kronor om en personlig behörighetsfunktion, till exempel BankID, har använts vid transaktionen. Vid grov oaktsamhet är ansvaret högst 12 000 kronor. Hela beloppet kan du få stå för om du handlat särskilt klandervärt. Bedömningen görs i varje enskilt fall.

• Skimning (kortskimning)

  Skimning, eller skimming, är olovlig avläsning av kortdata. Bedragare kan till exempel manipulera en uttagsautomat eller en bensinpump så att kortets uppgifter, och ibland koden, läses av utan att du märker något. Polisen varnar för att en manipulerad automat kan vara svår att upptäcka. Kortuppgifter kan också komma från dataintrång eller nätfiske, alltså utan att någon automat manipuleras.

• Smishing

  Smishing är nätfiske via sms: bedragare skickar ett meddelande med en länk som ska få dig att lämna koder, kort- eller personuppgifter.

• Social manipulation

  Social manipulation är när bedragare påverkar dig, till exempel genom att skapa stress eller verka empatiska och trovärdiga, så att du själv lämnar ut känsliga uppgifter som koder, lösenord eller kortuppgifter.

• Spoofing

  Spoofing är när bedragare förfalskar numret eller avsändarnamnet så att ett samtal eller sms ser ut att komma från någon annan, till exempel en bank eller en myndighet.

• Spärr för nätköp och kontantuttag

  Många banker låter dig stänga av vissa funktioner på kortet, till exempel nätköp utomlands och kontantuttag, och öppna dem först när du behöver dem. Polisen rekommenderar det som skydd mot kortbedrägeri. Det är något annat än att spärra hela kortet, vilket du gör när kortet eller kortuppgifterna har hamnat hos fel person.

• Spärra kort

  Att spärra ett kort betyder att du ber banken eller kortutfärdaren stänga kortet så att det inte kan användas, vilket du gör direkt om kortuppgifter har lämnats ut.

• Stark kund­autentisering

  Stark kund­autentisering är ett krav på att du styrker vem du är vid en betalning med minst två av tre delar som är oberoende av varandra: något du vet, något du har och något du är. Kravet bygger på betal­tjänstlagen.

• Swish

  Swish är en betaltjänst som många använder för att betala med mobilen. En swishbetalning som du själv gör på en bedragares uppmaning räknas enligt Allmänna reklamations­nämnden inte som en obehörig transaktion, och pengarna kan därför vara svåra att få tillbaka.

• Särskilt klandervärt handlande

  Särskilt klandervärt handlande är den nivå i betal­tjänstlagen där en konsument kan få stå för hela beloppet vid en obehörig transaktion. Högsta domstolen har bedömt att det inte räcker att konsumenten lämnat ut sina koder. Det måste vara visat att konsumenten agerade med insikt om risken för obehöriga transaktioner. I domstolens avgörande 2022 bedömdes kunden som grovt vårdslös men inte särskilt klandervärd. Bedömningen görs i varje enskilt fall.

T

• Task scam (betalda nätuppdrag)

  Task scam är en internationell benämning på ett falskt jobb där du får enkla uppgifter online och lovas provision. Enligt amerikanska FTC visar en app stigande intäkter, och en liten summa kan betalas ut för att skapa förtroende. Sedan ska du sätta in egna pengar, ofta i kryptovaluta, för att låsa upp fler uppdrag eller ta ut vinsten. Intäkterna fanns aldrig, och pengarna är förlorade. Beskrivningen kommer från USA.

• Teknisk supportbluff (falsk datorsupport)

  Teknisk supportbluff är när bedragare utger sig för att vara teknisk support, till exempel genom ett samtal eller en falsk varningssida med larmljud och ett telefonnummer. Syftet är att få dig att lämna personuppgifter, betala för påhittade tjänster eller installera ett fjärr­styrnings­program. Polisen har beskrivit hur äldre har drabbats.

• Telefon­försäljning

  Telefon­försäljning är när ett företag ringer, eller uppmanar dig att ringa, för att sälja något. Enligt Konsumentverket blir ett köp via telefon giltigt först när du godkänt det skriftligt efter samtalet. Har du inte godkänt skriftligt behöver du inte betala. Ringer du själv på eget initiativ behövs inget skriftligt godkännande.

• Tvåfaktors­inloggning

  Tvåfaktors­inloggning betyder att det krävs mer än lösenordet för att logga in, till exempel en bekräftelse i en app i mobilen. Polisen råder att använda tvåfaktors­inloggning där det går.

V

• Vd-bedrägeri Artikel

  Vd-bedrägeri är ett mejlbedrägeri mot företag där någon utger sig för att vara en chef och begär en brådskande och hemlig betalning.

• Vishing

  Vishing är telefon­bedrägeri där bedragare ringer och försöker få dig att lämna koder eller kortuppgifter eller att logga in på din bank.

W

• Wangiri

  Wangiri är ett missat samtal från ett okänt, ofta utländskt, nummer som ska få dig att ringa tillbaka till ett nummer med hög kostnad.

Å

• Ångerrätt

  Ångerrätt betyder att du som konsument kan ångra ett köp utan att ange något skäl. Enligt Konsumentverket är den i regel 14 dagar vid köp på distans, till exempel på nätet eller per telefon. För varor räknas tiden från dagen efter att du fick varan, och för tjänster från dagen efter att avtalet ingicks. Ångerrätt gäller inte vid köp på plats i butik eller köp av en privatperson, och det finns fler undantag.

• Åter­hämtnings­bedrägeri (räddningsbolag)

  Åter­hämtnings­bedrägeri är när någon efter ett bedrägeri lovar att få tillbaka dina pengar mot en avgift i förskott och sedan inte levererar.

Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.