Tillsammans stoppar vi bedrägerierna

Investerings­bedrägeri

Pengar och jobb·Källkontrollerad

En annons lovar hög och säker vinst, och en rådgivare ringer upp. På en falsk plattform växer insättningarna på skärmen, men värdet är påhittat och pengarna går till bedragaren.

Vad är investerings­bedrägeri?

Investerings­bedrägeri är ett bedrägeri där du lockas att satsa pengar i något som saknar verkligt värde, till exempel aktier, kryptovalutor eller metaller, ofta efter en annons och ett samtal från en påstådd rådgivare.

Att vilja få pengarna att växa är rimligt, och det är det bedragare spelar på. Investerings­bedrägeri går ut på att du lockas att satsa pengar i aktier, fonder, kryptovalutor, metaller eller ädelstenar som saknar verkligt värde. Det börjar ofta med en annons i sociala medier, ibland med en falsk nyhetsartikel där en känd person påstås ha tjänat pengar. Sedan ringer en påstådd rådgivare. Du övertalas att börja med en mindre summa och sedan sätta in mer och mer. Det drabbar privatpersoner och sparare, och skadan kan bli stor eftersom insättningarna växer.[2]–[8]

Så går det till

Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen

  1. Kontakten

    Lockande annons

    En annons eller en falsk nyhetsartikel i sociala medier där en känd person påstås ha tjänat pengar. Du registrerar dig och rings upp av en påstådd rådgivare.

  2. Tilliten

    Falsk auktoritet

    En påstådd rådgivare tar över kontakten. Kända personer, falska nyhetsartiklar och en plattform som ser professionell ut får erbjudandet att verka trovärdigt.

    Spärren Plattformen ser professionell ut och visar vinster som får det hela att kännas verkligt. Vinsterna är manipulerade, men det syns inte på skärmen.

  3. Pressen

    Upprepad press

    Avkastningen beskrivs som hög och riskfri. Du övertalas att börja med en mindre insättning, ofta ett par tusen kronor, och rådgivaren ringer sedan upprepade gånger och pressar dig att sätta in mer.

  4. Handlingen

    Betalar på uppmaning

    Du sätter in pengar: först en liten summa, sedan mer och mer. Vissa bedragare ber dig också installera ett fjärr­styrnings­program och har använt åtkomsten till överföringar och lån i offrets namn.

  5. Pengarna

    Ökande insättningar

    Insättningarna växer, men värdet du ser på plattformen är påhittat, och pengarna går till bedragaren. Efteråt kan ett så kallat räddningsbolag höra av sig och kräva betalning i förskott.

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

  1. Steg 1 · KontaktenAnnonsenMikael är en påhittad person. I flödet i sociala medier dyker en annons upp. Den ser ut som en nyhetsartikel och berättar att en känd person tjänat pengar på en investerings­tjänst. Artikeln är falsk, men Mikael blir nyfiken och registrerar sina uppgifter.Lockande annons
  2. Steg 2 · TillitenRådgivaren ringerEfter registreringen ringer en påstådd rådgivare och förklarar hur det går till. Plattformen ser professionell ut, med omdömen och artiklar som ska göra erbjudandet trovärdigt.Falsk auktoritetSpärren Plattformen ser professionell ut och visar vinster som får det hela att kännas verkligt. Vinsterna är manipulerade, men det syns inte på skärmen.
  3. Steg 3 · PressenLöftet och påtryckningenAvkastningen beskrivs som hög och riskfri. Mikael övertalas att börja med en mindre insättning, ofta ett par tusen kronor. Rådgivaren ringer sedan upprepade gånger och pressar honom att sätta in mer.Upprepad press
  4. Steg 4 · HandlingenInsättningarnaMikael sätter in en första summa och loggar in på en handels­plattform där värdet ökar. Siffrorna är påhittade, och han sätter in mer och mer. Rådgivaren kan be att få installera ett fjärr­styrnings­program, som låter någon annan styra datorn på distans. Polisen beskriver att bedragare har använt sådan åtkomst till olovliga överföringar och lån i offrets namn.Betalar på uppmaning
  5. Steg 5 · PengarnaVinsterna fanns aldrigSiffrorna på plattformen var aldrig verkliga. Konsumentverket beskriver den värdeökning man ser som manipulerad, och pengarna Mikael satt in har gått till bedragaren.Ökande insättningar
  6. Steg 5 · PengarnaRäddarna som ringerEfteråt hör ett så kallat räddningsbolag av sig och lovar att få tillbaka pengarna mot betalning i förskott. Finansinspektionen beskriver att bedragare riktar in sig på personer som redan blivit utsatta. Det är ett nytt bedrägeri.Ökande insättningar

Om femstegsmodellen

Varningstecken på investerings­bedrägeri

  • Vinsten beskrivs som hög och riskfri, ofta i annonser med falska nyhetsartiklar eller kända personer.
  • En rådgivare ringer upprepade gånger och pressar dig att sätta in mer, eller vill fjärrstyra din dator.
  • Efteråt hör ett räddningsbolag av sig och vill ha en avgift i förskott, kanske kallad skatt eller licens, för att få tillbaka pengarna.
  • Avkastningen framställs som hög och samtidigt riskfri.
  • Falska nyhetsartiklar eller kändisar används i marknadsföringen.
  • Betalning ska ske i kryptovaluta eller till utländska konton.

Därför fungerar det

Investerings­bedrägerier fungerar på kloka och försiktiga människor, eftersom de är byggda för att likna det riktiga. Annonsen använder en känd person eller en artikel som ser ut att komma från en tidning. Den falska plattformen visar vinster som får det hela att kännas verkligt. Finansinspektionen beskriver att bedragarna använder webbplatser som ser professionella ut, falska omdömen, falska artiklar med kändisar och AI-genererat innehåll, och varnar för AI-genererade videor där kändisar rekommenderar en investering.

Första insättningen är liten, ofta ett par tusen kronor, vilket gör det lätt att säga ja. Sedan kommer upprepade samtal som pressar dig att satsa mer. Efteråt är risken störst att bli kontaktad igen: enligt Finansinspektionen är den som blivit lurad en gång särskilt utsatt för nya försök, och räddningsbolag kontaktar redan drabbade.

Samma mönster, ny förklädnad

Olika tillgångar

Polisen nämner fonder, aktier, kryptovalutor, metaller och ädelstenar. Tillgången byts, men löftet är detsamma: hög och riskfri avkastning på något som saknar verkligt värde.

Falska artiklar och AI-videor

Finansinspektionen varnar för falska artiklar med kändisar och för AI-genererade videor där kändisar rekommenderar en investering. Mediet byts, men en känd person som påstås ha tjänat pengar är detsamma.

Hur många drabbas av investerings­bedrägeri?

Investerings­bedrägeri drabbar privatpersoner och sparare. Hur många som drabbas redovisar vi inte, eftersom vi inte har en belagd siffra för det. Finansinspektionen har frågat omkring 200 finansiella institut: konsumenterna förlorade 830 miljoner kronor i bekräftade investerings­bedrägerier 2025 och ytterligare 620 miljoner i misstänkta fall, sammanlagt uppemot 1,5 miljarder kronor (nivå A, Finansinspektionen, februari 2026). Polisen uppskattar brottsvinsten för anmälda, fullbordade investerings­bedrägerier till cirka 1,6 miljarder kronor 2025, den största kategorin (nivå A, Polisen, april 2026). Mörkertalet ingår inte. Enligt Konsumentverket följs den första insättningen av uppmaningar att sätta in mer och mer pengar.

Hur vanligt är investerings­bedrägeri?

Ingen belagd siffra

Ingen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.

Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, antal fall

ca 179 000 fall
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[9]

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Vad det kostar

Uppskattad brotts­vinst

ca 1 600 miljoner kr
Uppskattad brottsvinst. Polisens kategori investerings­bedrägeri. Gäller bara anmälda, fullbordade brott; mörkertalet ingår inte. Största enskilda kategorin 2025. A · 2025[1]

Konsument­ernas förluster

1 500 miljoner kr
Uppemot; konsumenternas förluster enligt omkring 200 finansiella institut, bekräftade och misstänkta fall. 830 miljoner kronor i bekräftade och 620 miljoner i misstänkta investerings­bedrägerier, inklusive pump and dump. Ett annat mått än Polisens brottsvinst för anmälda brott; lägg inte ihop dem. A · 2025[7]
Gäller alla typer

Uppskattad brotts­vinst, alla bedrägerier

5,7 miljarder kr
Polisens uppskattning, cirka 10 procent lägre än 2024. A · 2025[1]
Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, belopp

905 miljoner kr
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[9]

För samhället

Ingen belagd siffra

Ingen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.

Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut

Du betalade själv

Har du på bedragarens uppmaning själv genomfört alla moment räknar ARN och hovrätten enligt Konsumentverket inte betalningen som obehörig, och HD-domen från 2022 omfattar inte Swish. Det är då svårare att få pengarna tillbaka från banken. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet och senast 13 månader efter det, och vänd dig därefter vid behov till Allmänna reklamations­nämnden (ARN), där anmälan kostar 150 kronor.

Någon annan betalade

Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.

Räddningsbolag

Betala aldrig förskott för att få tillbaka förlorade pengar, varnar Finansinspektionen.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Myt eller fakta

Stämmer det att om en känd person rekommenderar investeringen är den seriös?

Falska nyhetsartiklar med kända personer används i annonser för att locka, och Finansinspektionen varnar för AI-genererade videor där kändisar rekommenderar en investering. Kontrollera företaget i Finansinspektionens företags­register och varningslista.

Stämmer det att om plattformen visar att mina pengar växer är vinsten verklig?

Konsumentverket beskriver den värdeökning du ser på plattformen som manipulerad. Pengarna du satt in har gått till bedragaren.

Stämmer det att ett bolag kan få tillbaka pengarna åt mig mot en avgift?

Finansinspektionen varnar för så kallade räddningsbolag som kräver betalning i förskott för att få tillbaka pengar, och råder att aldrig betala för att få tillbaka förlorade pengar. Kontakta banken och polisen i stället.

Exempel

Påhittade men realistiska exempel.

Kändis­annons

En annons visar en känd person som påstås ha tjänat stora summor på kort tid. Annonsen är falsk. Den som registrerar sig rings upp av en påstådd rådgivare.

Fjärr­styrning

Rådgivaren ber att få installera ett fjärr­styrnings­program på datorn. Med åtkomsten kan bedragaren göra överföringar och ta lån i offrets namn.

Räddnings­bolaget

Efter en förlust ringer ett bolag och lovar att få tillbaka pengarna mot en avgift i förskott. Finansinspektionen har varnat för sådana bolag.

Så skyddar du dig

Det viktigasteKontrollera i Finansinspektionens företags­register och varningslista om företaget har tillstånd innan du sätter in pengar.
  • Låt aldrig någon fjärrstyra din dator eller telefon.
  • Betala aldrig avgifter i förskott för att få ut påstådda vinster.
  • Avbryt kontakten med aktörer som lovar att återvinna förlorade pengar mot betalning.

Gör så här

Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.

Aktuellt just nu

Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om investering.

Läs vidare

Källor

Visa källorna (15)

Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).

  1. Polisen, Bedrägeri­brottslighetens vinster sjunker för andra året i rad · polisen.se
    Vad källan beläggerPolisens kategori investerings­bedrägeri. Gäller bara anmälda, fullbordade brott; mörkertalet ingår inte. Största enskilda kategorin 2025.
  2. Polisen, Investerings­bedrägeri · Investerings­bedrägeri | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisen beskriver investerings­bedrägeri som att någon luras investera i något utan verkligt värde, till exempel fonder, aktier, kryptovalutor, metaller och ädelstenar, ofta med en rådgivare som ringer efter registrering på en webbplats och med en första insättning på omkring 2 500 kronor.Polisen varnar för falska nyhetsartiklar som marknadsför investeringar, för aktörer som erbjuder sig att återfå förlorade pengar mot avgift, och för bedragare som ber att få installera fjärr­styrnings­program.Polisens sida om investerings­bedrägeri anger att man ska ringa 112 om brottet händer nu eller om polisen behövs på plats snabbt, och att anmälan i övrigt görs genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation, inte via generell webbanmälan.
  3. Finansinspektionen · Om varningslistan | Finansinspektionen (fi.se)
    Vad källan beläggerFinansinspektionens varningslista omfattar aktörer som erbjuder svenska konsumenter finansiella tjänster utan nödvändiga tillstånd, och varningarna delas internationellt via bland annat IOSCO.
  4. Finansinspektionen, Varning för räddningsbolag (februari 2026) · Varning för ”räddningsbolag” – tio nya aktörer på FI:s varningslista | Finansinspektionen (fi.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerI februari 2026 varnade Finansinspektionen för räddningsbolag som kontaktar redan bedragerdrabbade via telefon, mejl och sociala medier, kräver förskotts­betalning för att återvinna pengar och aldrig levererar. Tio aktörer fördes upp på varningslistan.I februari 2026 fördes tio aktörer upp på Finansinspektionens varningslista för att de kontaktade redan drabbade och krävde förskotts­betalning för att återvinna pengar.
  5. Finansinspektionen (fi.se) · FI varnar för 197 aktörer – bedragare lockar med AI och falska trading­plattformar | Finansinspektionen (fi.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerEnligt Finansinspektionen, 2026: myndigheten hade per 17 augusti 2026 varnat för 197 aktörer misstänkta för investerings­bedrägeri under året; bedragarna använder AI och falska handels­plattformar för att framstå som trovärdiga.Enligt Finansinspektionen, 2026: kontrollera alltid i FI:s företags­register att en aktör har tillstånd innan du investerar; den som redan blivit lurad en gång är ofta särskilt utsatt för nya bedrägeriförsök.
  6. Finansinspektionen, FI varnar för 30 nya falska aktörer (2026-10-06) · fi.se
    Vad källan beläggerEnligt Finansinspektionen, oktober 2026: 'Bedragarna lägger stor kraft på att framstå som professionella och trovärdiga.' FI hade då varnat för 227 aktörer under 2026, flera med svensk- eller nordiskklingande namn, några klonbolag som utnyttjar uppgifter från riktiga finansföretag.Finansinspektionen hade per 6 oktober 2026 varnat för 227 aktörer under året som misstänks ligga bakom investerings­bedrägerier. Det är antalet varnade aktörer, inte antalet offer.
  7. Finansinspektionen, Konsumenter lurades på nära 1,5 miljarder kronor i investerings­bedrägerier 2025 (2026-02-09) · fi.se
    Vad källan beläggerEnligt Finansinspektionen, 2026: konsumenter förlorade uppemot 1,5 miljarder kronor på investerings­bedrägerier (inklusive pump and dump) under 2025 - 830 miljoner kronor bekräftade och 620 miljoner kronor misstänkta. 'Bedragarna agerar snabbt och systematiskt.'830 miljoner kronor i bekräftade och 620 miljoner i misstänkta investerings­bedrägerier, inklusive pump and dump. Ett annat mått än Polisens brottsvinst för anmälda brott; lägg inte ihop dem.
  8. Finansinspektionen (fi.se) · fi.se
    Vad källan beläggerEnligt Finansinspektionen, december 2025: FI begärde in detaljerade uppgifter om investerings­bedrägerier från omkring 200 finansiella institut för att få en tydligare bild av hur marknaden arbetar förebyggande. 'Ett starkt skydd mot bedrägerier är avgörande för förtroendet för finansmarknaden och dess funktion.'
  9. Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se
  10. Brå, Bedrägerier mot privatpersoner · bra.se
    Vad källan beläggerBrå har jämfört hur ofta olika bedrägerier anmäls med hur mycket de ger brottslingarna. Bedrägerier genom social manipulation, dit investerings­bedrägerierna hör, var 19 procent av de anmälda bedrägerierna 2022 men gav 46 procent av brottsvinsterna.

Fler källor som texten bygger på

För journalister

  • Uppskattad brottsvinst: 1 600 miljoner kronor (cirka, uppskattad brottsvinst), år 2025, belagsnivå A[1]. Polisens kategori investerings­bedrägeri. Gäller bara anmälda, fullbordade brott; mörkertalet ingår inte. Största enskilda kategorin 2025.
  • Konsumenternas förluster: 1 500 miljoner kronor (uppemot; konsumenternas förluster enligt omkring 200 finansiella institut, bekräftade och misstänkta fall), år 2025, belagsnivå A[7]. 830 miljoner kronor i bekräftade och 620 miljoner i misstänkta investerings­bedrägerier, inklusive pump and dump. Ett annat mått än Polisens brottsvinst för anmälda brott; lägg inte ihop dem.

Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.

Engelska termer: investment fraud, investment scam, recovery room scam

Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.

Använd och dela

Dela

Dela faktasidan

Tillsammans stoppar vi bedrägerierna. Skicka den till någon du vill skydda.

Citera

Aanitas format

Aanita, ”Investeringsbedrägeri”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/investeringsbedrageri.html (hämtad 4 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.

APA

Aanita. (2026, 4 oktober). Investeringsbedrägeri. Fakta om bedrägerier. Hämtad 4 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/investeringsbedrageri.html

För lärare

Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.

Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv

Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.

Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.

Meny