Falsk bankpersonal eller polis
Samtal och sms·Källkontrollerad
Någon ringer och säger sig vara från banken eller polisen och vill att du loggar in med BankID, läser upp koder eller flyttar pengar. Räddningen som erbjuds är själva bedrägeriet.
Vad är falsk bankpersonal eller polis?
Falsk bankpersonal eller polis är ett telefonbedrägeri där någon utger sig för att vara från banken eller polisen och får dig att logga in med BankID, lämna koder eller flytta pengar.
Någon ringer och säger sig vara från banken eller polisen. Samtalet handlar om att något har hänt med ditt konto eller ditt kort, till exempel ett köp du inte känner igen eller en hyrbil som inte lämnats tillbaka. Det låter allvarligt, och det är meningen. Bluffen kallas vishing. Polisen har flera gånger varnat för att äldre kan vara särskilt utsatta, men vem som helst kan få ett sådant samtal. Den är farlig av två skäl. Du kan förlora pengar om du loggar in med BankID, läser upp koder eller flyttar pengar. I en grövre variant kommer dessutom en falsk polis hem till dig och hämtar kort, smycken eller guld.[3]–[10]
Så går det till
Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen
Kontakten
Förfalskad avsändareEtt oväntat samtal, ofta från ett nummer som ser äkta ut eftersom numret kan förfalskas (spoofing). Ibland inleds det med en påhittad obetald hyrbil eller ett köp du inte gjort.
Tilliten
Falsk auktoritetDen som ringer säger sig vara från banken eller polisen. Du kan kopplas vidare till en påstådd bank- eller polisperson, vilket får samtalet att kännas äkta.
Spärren Numret på skärmen kan se äkta ut, och samtalet kopplas vidare till en påstådd polis. Det känns då som att flera seriösa personer är med, och då lägger man inte på.
Pressen
Hot om förlustDu får höra att kortet har använts till köp du inte gjort, eller att pengarna på kontot är i fara.
Handlingen
Falsk räddningDu loggar in med BankID, läser upp koder eller gör en överföring för att stoppa bedrägeriet. Räddningen är själva bedrägeriet.
Pengarna
Offret godkänner självDu godkänner själv överföringen eller lämnar ifrån dig koderna, och då får bedragaren åtkomst till dina pengar. I den fysiska varianten hämtar en falsk polis kort, smycken eller guld vid dörren.
Så kan det gå till
Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.
- Steg 1 · KontaktenSamtalet kommerSven är en påhittad person. Telefonen ringer en vardagsförmiddag. Numret på skärmen ser ut att höra till banken, men ett nummer går att förfalska (spoofing). Rösten säger att kortet har använts till köp som inte stämmer, eller att en hyrbil i hans namn inte lämnats tillbaka.Förfalskad avsändare
- Steg 2 · TillitenFler personer kopplas inSven nekar till hyrbilen, och samtalet kopplas vidare till en person som säger sig vara polis. Nu verkar det vara mer än ett bankärende, och det som sägs passar ihop med det han just hört. Tvivlet han kände i början börjar släppa.Falsk auktoritetSpärren Numret på skärmen kan se äkta ut, och samtalet kopplas vidare till en påstådd polis. Det känns då som att flera seriösa personer är med, och då lägger man inte på.
- Steg 3 · PressenPengarna sägs vara i faraSven får höra att pengarna kan försvinna och att något behöver göras för att stoppa det. Den som ringer låter hjälpsam, och det känns tryggt att någon tar hand om saken.Hot om förlust
- Steg 4 · HandlingenHjälpen som är fällanFör att rädda pengarna ska Sven logga in med BankID, läsa upp koder eller göra en överföring. Varje steg beskrivs som skydd. I själva verket är det han som ger bedragaren tillgång.Falsk räddning
- Steg 5 · PengarnaPengarna är bortaNär samtalet är slut finns inget skydd kvar. Pengar har lämnat kontot, eller så har en person som sagt sig vara polis hämtat kort och smycken vid dörren. Först då går det upp för Sven att samtalet aldrig kom från banken.Offret godkänner själv
Varningstecken på falsk bankpersonal eller polis
- Någon ringer oväntat och ber dig logga in med BankID, läsa upp koder eller flytta pengar.
- Samtalet kopplas vidare till någon som säger sig vara polis eller bank.
- Någon erbjuder sig att komma hem till dig och hämta kort, smycken eller kontanter.
- Samtalet skapar stress: du uppmanas agera direkt för att stoppa ett påstått bedrägeri.
- Du uppmanas genomföra en betalning eller transaktion.
- Numret ser äkta ut men samtalet kom oväntat och kräver omedelbar handling.
Därför fungerar det
Den som ringer behöver inte vara skicklig för att det ska fungera, eftersom samtalet är byggt kring det som gör oss trygga. Numret på skärmen kan se ut att tillhöra banken eller polisen, eftersom ett nummer går att förfalska. Problemet som beskrivs låter rimligt: ett köp du inte gjort eller en hyrbil som inte lämnats tillbaka.
Du kopplas ibland vidare till en påstådd bank- eller polisperson, och då känns det som att fler seriösa personer är med. Hela upplägget bygger på att du vill göra rätt och skydda dina pengar. Det som framställs som räddningen är själva bedrägeriet. Därför råder Polisen att avsluta samtalet om du blir osäker, även om den som ringer låter trovärdig.
Samma mönster, ny förklädnad
Bank eller polis
Den som ringer säger sig vara från banken eller polisen. Rollen skiljer, men upplägget är detsamma: ett påhittat problem med konto eller kort och en uppmaning att logga in med BankID, lämna koder eller göra en överföring.
Sms i stället för samtal
Polisen beskriver vishing som samtal eller sms. Polisen i region Nord har varnat för sms i en banks namn om ett kreditkort som mottagaren inte beställt, i syfte att få mottagaren att använda BankID eller genomföra ekonomiska transaktioner.
Hemma hos dig
Polisen kallar det fysisk vishing när ett telefonbedrägeri leder till stöld i hemmet, till exempel när en falsk polis hämtar kort, smycken eller guld vid dörren. Samma bedrägeri flyttar då från telefonen till bostaden.
Hur många drabbas av falsk bankpersonal eller polis?
Bluffen riktar sig mot privatpersoner. Enligt Polisen kan äldre och personer med funktionsnedsättning i vissa fall vara extra utsatta. Vi har ingen belagd siffra för just den här formen. Närmast kommer Polisens kategori vishing, som enligt Polisen gav en uppskattad brottsvinst på 320 miljoner kronor 2025 (nivå A, Polisen, april 2026). Kategorin är bredare än den här formen och omfattar även smishing och fysisk vishing.
Anmälda försök
Bedrägerier via betaltjänster, antal fall
Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.
Vad det kostar
Uppskattad brottsvinst
Uppskattad brottsvinst, alla bedrägerier
Bedrägerier via betaltjänster, belopp
För samhället
Ingen belagd siffraIngen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.
Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut
Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.
Har du på bedragarens uppmaning själv genomfört alla moment räknar ARN och hovrätten enligt Konsumentverket inte betalningen som obehörig, och då är det svårare att få pengarna tillbaka. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet, och senast 13 månader efter det. Säger banken nej kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Anmälan dit kostar 150 kronor.
ARN, tingsrätt och hovrätt har bedömt att en Swish-betalning du själv gjort inte är obehörig. Konsumentverket överklagade, men Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. HD-domen från 2022 omfattar inte Swish-betalningar.
Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.
Det här gör banker, operatörer och myndigheter
Sedan 1 augusti 2026 ska telefonoperatörerna enligt Post- och telestyrelsen stoppa samtal och meddelanden som kan antas användas för bedrägerier. Bedömningen bygger på tekniska signaler, till exempel ovanliga trafikmönster, och inte på vad som sägs. Myndigheten tar fram föreskrifter för sms, med målet att verktygen ska användas från början av 2027. Reglerna är inte en heltäckande lösning, så kontrollera fortfarande själv.
Myt eller fakta
Stämmer det att banken ringer aldrig?
Banken kan ringa dig. Men enligt Polisen tar seriösa företag och myndigheter aldrig kontakt för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter. Lägg på och ring upp banken på ett nummer du själv slår upp – på ditt kort, i bankens app eller på bankens webbplats.
Stämmer det att visar skärmen bankens eller polisens nummer är det banken eller polisen som ringer?
Numret kan förfalskas (spoofing) så att samtalet ser ut att komma från banken eller polisen. Bedöm vad som begärs, inte vem som ringer.
Exempel
Påhittade men realistiska exempel.
Hyrbilen
Samtalet inleds med en påstådd hyrbil i den uppringdes namn som inte lämnats tillbaka. När den uppringda nekar kopplas samtalet vidare till en påstådd polis eller bank som vill att den uppringda loggar in med BankID eller lämnar bankuppgifter. Polisen i region Väst har varnat för upplägget.
Köpet du inte gjort
En uppringare säger sig vara polis och berättar att offrets bankkort hittats eller använts för obehöriga köp. Målet är att få offret att använda BankID eller genomföra en betalning. Polisen i region Nord har varnat för detta.
Personen vid dörren
Efter ett samtal om att värdesaker behöver säkras kommer en person som säger sig vara polis till dörren och hämtar kort, smycken eller kontanter.
Robotrösten
Ett automatiserat samtal med datorgenererad röst utger sig för polisen och påstår att ditt ID-kort använts i brott eller att en arresteringsorder finns. Du ska trycka på en knapp för att kopplas vidare till en falsk tjänsteman.
Så skyddar du dig
- Lägg på direkt om du blir osäker, även om den som ringer låter trovärdig - och lägg alltid på vid ett automatiserat samtal som utger sig för att vara polisen.
- Identifiera dig aldrig med BankID och lämna aldrig koder på någon annans uppmaning.
- Lämna aldrig kort, värdesaker eller kontanter till någon som kommer hem till dig efter ett telefonsamtal.
Gör så här
Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.
Aktuellt just nu
Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om telefon.
Läs vidare
Källor
Visa källorna (16)
Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).
- Polisen, Bedrägeribrottslighetens vinster sjunker för andra året i rad (2026-04-20) · polisen.se
Vad källan belägger
Polisens kategori vishing, som är bredare än denna form: den omfattar även smishing och fysisk vishing. Siffran gäller alltså falska bank- och polissamtal, inklusive varianten där en falsk polis kommer hem, tillsammans med delar av sms-nätfiske. Anmälda, fullbordade brott. - Polismyndigheten, Nationellt bedrägericentrum: Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025 · polisen.se
Vad källan belägger
Anmälda försök som Polisen klassat som vishing, av totalt 33 514 anmälda försök 2025. Samma breda kategori som ovan (inkluderar smishing och fysisk vishing). Antal försök, inte antal personer eller fullbordade brott; ska inte jämföras rakt av med Brås anmälningsstatistik. Verifierad mot primärkällan 2026-10-05 (tabell 3, s. 9). - Polisen, Telefonbedrägeri · Telefonbedrägeri, vishing | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Polisen beskriver vishing som samtal eller sms där bedragare, ofta med förfalskat avsändarnummer genom spoofing, försöker få offret att lämna koder eller kortuppgifter eller logga in på sin bank, och råder till att lägga på och aldrig identifiera sig med BankID på uppmaning.Polisen beskriver en fysisk variant av vishing där bedragaren påstår att någon måste komma hem till offret för att säkra värdesaker, varpå värdesakerna i stället stjäls.Polisen anger på sin sida om telefonbedrägeri att man ska ringa 112 om brottet händer nu eller om polisen behövs på plats snabbt.Polisen skriver att seriösa företag, organisationer och myndigheter aldrig tar kontakt och ber dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter, och att man ska avsluta samtalet om man blir osäker.Polisen beskriver att ett telefonbedrägeri även kan leda till stöld i hemmet, kallat fysisk vishing. Då blir den drabbade bestulen på pengar, guld och andra värdesaker.Polisen förklarar spoofing som att bedragaren på teknisk väg lurar mottagaren att se ett samtal, sms eller mejl komma från en avsändare som det inte kommer från. - Polisen · 18 september 20.45, Bedrägeri, Eskilstuna | Polisen (polisen.se)
Vad källan belägger
I september 2026 rapporterade polisen i Eskilstuna om bedrägerisamtal som inleddes med en påstådd hyrbil, där offer kopplades vidare till falska bank- och polispersoner och i ett fall fick guld stulet. - Konsumentverket · Bankbedrägerier och kortbedrägerier | Konsumentverket (konsumentverket.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Konsumentverket råder till att aldrig godkänna en aktivitet med e-legitimation utan att noga läsa vad som godkänns, och uppger att banken efter en dom i Högsta domstolen som regel har bevisbördan och kan behöva ersätta hela eller delar av förlusten. - Polisen · Investeringsbedrägeri | Polisen (polisen.se)
Vad källan belägger
Polisen skriver, i sin beskrivning av investeringsbedrägeri, att den drabbade ska kontakta banken direkt och att banken kan ha möjlighet att stoppa en transaktion som nyligen genomförts på kontot. - Polisen · polisen.se · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Polisen i region Nord varnade i januari 2026 om bedragare som utgav sig för polis och påstod att offrets bankkort hittats eller använts för obehöriga köp, samt om falska sms i Ikano Banks namn om ett kreditkort offret inte beställt, i båda fallen i syfte att få offret att använda BankID eller genomföra ekonomiska transaktioner. - Polisens nationella bedrägericentrum (polisen.se) · polisen.se
Vad källan belägger
Enligt Polisens nationella bedrägericentrum, 2026: polisen ser fler bedrägerisamtal med datorgenererad röst som utger sig för polisen, med påståenden om att legitimationen använts i brott eller att en arresteringsorder finns, och en uppmaning att trycka på en knapp för att kopplas vidare. - Sveriges Domstolar, Högsta domstolens nyhetsrum · domstol.se · kontrollerad 2026-11-03
Vad källan belägger
Enligt Sveriges Domstolar, Högsta domstolens nyhetsrum, 2022: i mål T 4623-21 ansvarade en bankkund, som lurats att lämna ut sin BankID-kod och svarskoder från bankdosan till en bedragare som utgav sig för bankens säkerhetsavdelning, för högst 12 000 kronor av de obehöriga transaktionerna - domstolen bedömde att han agerat grovt vårdslöst men inte särskilt klandervärt. - Konsumentombudsmannen (Konsumentverket) · konsumentverket.se
Vad källan belägger
Enligt Konsumentombudsmannen (Konsumentverket), 2026: i ett fall där en uppringd bankkund lurades att själv swisha över 100 000 kronor efter ett påstått id-intrång, valde Högsta domstolen i maj 2026 att inte pröva målet, så hovrättens dom - att banken inte ansvarar när kunden själv genomfört överföringen - står fast. - Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se · kontrollerad 2026-10-04
- University of Portsmouth, pressmeddelande om studien av bedrägeriförsök mot äldre (2025) · port.ac.uk
Vad källan belägger
Forskare i Storbritannien samlade under 18 månader in enkätsvar från närmare 2 000 äldre, de flesta 75 år eller äldre. Minst två av tre hade utsatts för minst ett bedrägeriförsök det senaste halvåret, och drygt sju av tio försök kom via telefonen, som samtal eller sms. - Brå, Bedrägerier mot privatpersoner · bra.se
Vad källan belägger
Brå har jämfört hur ofta olika bedrägerier anmäls med hur mycket de ger brottslingarna. Bedrägerier genom social manipulation, där bluffsamtalen ingår, var 19 procent av de anmälda bedrägerierna 2022 men gav 46 procent av brottsvinsterna. Kortbedrägerier var 40 procent av anmälningarna men gav 5 procent.
Fler källor som texten bygger på
- Polisen region Väst, Skydda dig mot samtal från bedragare (2026-09-25) · polisen.se · kontrollerad 2026-10-04
- Konsumentverket, Kan jag få tillbaka mina pengar efter bedrägeri? · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Kursplan - Samhällskunskap (Grundskola) · syllabuswebb.skolverket.se · kontrollerad 2026-10-04
För journalister
- Anmälda försök: 25 199 anmälda bedrägeriförsök (ej fullbordade), år 2025, belagsnivå A[2]. Anmälda försök som Polisen klassat som vishing, av totalt 33 514 anmälda försök 2025. Samma breda kategori som ovan (inkluderar smishing och fysisk vishing). Antal försök, inte antal personer eller fullbordade brott; ska inte jämföras rakt av med Brås anmälningsstatistik. Verifierad mot primärkällan 2026-10-05 (tabell 3, s. 9).
- Uppskattad brottsvinst: 320 miljoner kronor (uppskattad brottsvinst), år 2025, belagsnivå A[1]. Polisens kategori vishing, som är bredare än denna form: den omfattar även smishing och fysisk vishing. Siffran gäller alltså falska bank- och polissamtal, inklusive varianten där en falsk polis kommer hem, tillsammans med delar av sms-nätfiske. Anmälda, fullbordade brott.
Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.
Engelska termer: vishing, voice phishing, spoofing, bank impersonation scam, government impersonation scam
Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.
Använd och dela
Dela
Citera
Aanitas format
Aanita, ”Falsk bankpersonal eller polis”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/falsk-bank-eller-polis.html (hämtad 4 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.
APA
Aanita. (2026, 4 oktober). Falsk bankpersonal eller polis. Fakta om bedrägerier. Hämtad 4 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/falsk-bank-eller-polis.html
Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.
Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv
Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.
Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.