Tillsammans stoppar vi bedrägerierna

Swish-bedrägeri

Grundmönster·Källkontrollerad

Swish används som betalväg i många olika bedrägerier. Bedragaren får dig att själv skicka pengarna, ofta med ett påhittat skäl, och sådana betalningar är svåra att få tillbaka.

Vad är swish-bedrägeri?

Swish-bedrägeri är när en bedragare med ett påhittat skäl får någon att själv swisha pengar, till exempel för att bekräfta en betalning, betala i förskott eller hjälpa en vän.

Swish är inget bedrägeri i sig. Det är en vanlig betalväg som många använder i vardagen. Just därför används den i så många olika bluffar. Ibland ringer någon som säger sig vara från banken och får dig att godkänna en betalning. Ibland hör en vän av sig på sociala medier, fast kontot är kapat. Ibland vill en säljare ha pengar i förskott. Gemensamt är att det är du som skickar pengarna, och det är därför de är svåra att få tillbaka. Här förklarar vi hur Swish-bedrägerier går till, vad som skiljer dem från andra bedrägerier och vad reglerna säger om ersättning.[1]–[12]

Så går det till

Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen

  1. Kontakten

    Oombedd kontakt

    Ett samtal, ibland med förinspelad röst, ett sms eller ett meddelande från en köpare eller säljare. Ett kapat konto kan få meddelandet att se ut att komma från en vän.

  2. Tilliten

    Falsk auktoritet

    Avsändaren utger sig för att vara någon du litar på, till exempel polisen, banken eller en vän.

    Spärren Det går att kontrollera mottagarens namn före godkännandet. Men när du tror att du bekräftar, rättar till eller hjälper en vän tittar du inte på vem som tar emot pengarna. Förklaringen gör betalningen rimlig.

  3. Pressen

    Oro

    Bedragaren skapar oro, till exempel genom att påstå att du förlorar pengar eller att en vän behöver hjälp.

  4. Handlingen

    Offret godkänner själv

    Du swishar pengar, bekräftar en betalning med knapptryckningar i telefonen eller godkänner den med BankID.

  5. Pengarna

    Offret betalar själv

    Pengarna går till en mottagare som bedragaren pekat ut. En betalning du själv genomfört räknas enligt Allmänna reklamations­nämnden, tingsrätt och hovrätt inte som obehörig, och då gäller inte bankens ersättningsskyldighet.

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

  1. Steg 1 · KontaktenSamtaletEtt påhittat exempel. En man får ett samtal där en förinspelad röst säger att han ska bekräfta en Swish-betalning på flera tusen kronor. Han har inte gjort någon betalning.Oombedd kontakt
  2. Steg 2 · TillitenDet låter som bankenSamtalet ger intryck av att höra ihop med hans bank, och att en betalning ska bekräftas låter som något en bank kan ringa om. Polisen har beskrivit att bedragare utger sig för att vara polis eller bank.Falsk auktoritetSpärren Det går att kontrollera mottagarens namn före godkännandet. Men när du tror att du bekräftar, rättar till eller hjälper en vän tittar du inte på vem som tar emot pengarna. Förklaringen gör betalningen rimlig.
  3. Steg 3 · PressenDet gäller hans pengarDet handlar om en betalning från hans eget konto, så han tar samtalet på allvar. Han vill inte att pengar ska försvinna.Oro
  4. Steg 4 · HandlingenKnapptryckningenHan gör som rösten säger och trycker på knapparna i telefonen för att bekräfta betalningen.Offret godkänner själv
  5. Steg 5 · PengarnaDet han själv har godkäntPolisen i region Nord har uppgett att det var oklart vad som händer den som följer en sådan instruktion. Mönstret från andra fall är känt: när den som blivit lurad själv har godkänt en Swish-betalning har Allmänna reklamations­nämnden i flera ärenden inte räknat den som obehörig, och pengarna är då svåra att få tillbaka.Offret betalar själv

Om femstegsmodellen

Varningstecken på swish-bedrägeri

  • Någon du inte själv kontaktat ber dig swisha eller bekräfta en Swish-betalning, per telefon eller i ett meddelande.
  • Du ska bekräfta en betalning genom att trycka på knappar i telefonen, eller swisha till någon du inte känner.
  • Mottagarens namn i Swish stämmer inte med personen du haft kontakt med.
  • Någon ringer eller sms:ar och utger sig för att vara banken, polisen eller en släkting och ber dig swisha pengar.
  • Du ska 'rädda' pengar genom att föra över dem till ett konto som någon pekar ut, eller bekräfta en betalning som du inte gjort.
  • Du ska höja din beloppsgräns i Swish eller signera en betalning med BankID för att någon säger att det är nödvändigt.

Därför fungerar det

Swish fungerar för bedragare eftersom det är något vi gör i vardagen. Finansinspektionen konstaterar att många människor använder tjänsten i sin vardag, och en Swish-betalning känns därför som en vanlig sak att göra. Begäran kommer dessutom i olika förklädnader. Polisen har beskrivit samtal där avsändaren utger sig för att vara polis, sms i en banks namn, kapade konton där en vän säger sig ha problem med Swish och samtal där någon kräver betalning mot uppgift om var ett stulet fordon finns.

I de lägena saknas inte kunskap. Situationen är bekant och förklaringen låter rimlig. Därför hjälper en fast regel bättre än försiktighet i största allmänhet: du swishar inte på uppmaning av någon som hört av sig till dig. Det är bedragaren som valt metoden, inte du som gjort fel.

Samma mönster, ny förklädnad

Samtalet om en betalning

Någon ringer, ibland med förinspelad röst, och ber dig bekräfta en Swish-betalning. Alltid detsamma: du ska själv godkänna något du inte själv har startat.

Vännen som behöver hjälp

Ett kapat konto skriver att en vän har problem med Swish och ber dig betala åt någon annan. Alltid detsamma: pengarna ska gå till någon annan än den du tror dig prata med.

Information mot betalning

Någon säger sig veta var din stulna egendom finns, mot en Swish-betalning. Alltid detsamma: någon du inte själv kontaktat kräver betalning för att lösa ett problem du har.

Hur många drabbas av swish-bedrägeri?

Swish-bedrägerier drabbar privatpersoner. Polisen i region Nord har varnat för samtal som riktade sig mot äldre personer, men upplägg med kapade vänkonton och förskotts­betalningar kan drabba vem som helst. Vi har ingen belagd siffra för hur många som drabbas av just Swish-bedrägerier eller hur mycket pengar det handlar om, eftersom Swish är en betalväg i många olika bedrägerier. Konsumentverket har i ett pressmeddelande, om ett fall där en person själv swishat efter ett bedrägerisamtal, sagt att bankerna måste ta ett större ansvar och att många konsumenter drabbats oerhört hårt. Den som tar emot pengar och för dem vidare kan själv dömas: Polisen skriver att man kan bli dömd för penning­tvätt­brott och hamna i brottsregistret.

Hur vanligt är swish-bedrägeri?

Ingen belagd siffra

Ingen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.

Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, antal fall

ca 179 000 fall
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[6]

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Vad det kostar

För den som drabbas

Ingen belagd siffra

Ingen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.

Gäller alla typer

Uppskattad brotts­vinst, alla bedrägerier

5,7 miljarder kr
Polisens uppskattning, cirka 10 procent lägre än 2024. A · 2025[13]
Gäller alla typer

Bedrägerier via betal­tjänster, belopp

905 miljoner kr
Rapporterat av betal­tjänstleverantörer, alla bedrägerityper i betaltjänster. A · 2025[6]

För samhället

Ingen belagd siffra

Ingen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.

Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut

Swish

ARN, tingsrätt och hovrätt har bedömt att en Swish-betalning du själv gjort på bedragarens uppmaning inte är obehörig. Konsumentverket delade inte bedömningen och överklagade, men Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. HD-domen från 2022 omfattar inte Swish-betalningar, enligt Konsumentverket.

Du betalade själv

Det är då svårare att få pengarna tillbaka från banken. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet, och senast 13 månader efter det. Säger banken nej kan du vända dig till Allmänna reklamations­nämnden (ARN). Anmälan dit kostar 150 kronor.

Någon annan betalade

Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Myt eller fakta

Stämmer det att en Swish-betalning går att få stoppad eller tillbaka på samma sätt som en kort­betalning?

Konsumentverket svarar på frågan om Swish att man vid direkt­överföringar inte kan ta hjälp av banken. Vid kortbetalning finns kortreklamation. Är Swish inte kopplat till ett kreditkonto är det enligt Konsumentverket svårt att få hjälp den vägen.

Stämmer det att ett samtal om en Swish-betalning går att lita på om rösten låter officiell?

Polisen har beskrivit samtal där bedragare utger sig för att vara polis, och samtal där en förinspelad röst ber dig bekräfta en Swish-betalning. Polisens råd är att lägga på. Avsändare av samtal och sms kan dessutom förfalskas (spoofing).

Stämmer det att har någon swishat fel till mig ska jag swisha tillbaka dit personen ber mig?

Polisen råder att inte ta emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare. Kommer pengarna från brott kan den som skickar dem vidare själv dömas för penningtvätt.

Stämmer det att banken måste alltid ersätta pengar man blivit lurad på?

Konsumentverket skriver att Allmänna reklamations­nämnden (ARN) och domstolar bedömt att Swish-betalningar du själv genomfört på bedragarens uppmaning inte är obehöriga. Banken ersätter därför inte alltid.

Exempel

Påhittade men realistiska exempel.

Betalning som ska bekräftas

Ett samtal, ibland med förinspelad röst, ber om att en Swish-betalning på flera tusen kronor ska bekräftas genom knapptryckningar i telefonen. Polisen i region Nord har varnat för sådana samtal.

Vännen med Swish-problem

En vän hör av sig på Messenger och säger sig ha problem med Swish. Du ska swisha pengar till en säljare i stället. Kontot är kapat och det är bedragaren som skriver. Polisen i region Nord har varnat för upplägget.

Information mot betalning

Efter en stöld ringer någon och säger sig veta var det stulna fordonet finns, mot en Swish-betalning. Polisen i region Nord har varnat för detta efter flera stölder av fyrhjulingar.

Swisha tillbaka

Någon swishar pengar till dig och ber dig sedan skicka dem vidare till ett annat nummer. Polisen råder att inte ta emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare, och den som för vidare pengar från brott kan själv dömas för penningtvätt.

Så skyddar du dig

Det viktigasteSwisha aldrig på uppmaning av någon som ringt eller skrivit till dig. Avsluta samtalet och kontrollera själv på en väg du valt.
  • Swisha aldrig på uppmaning av någon som ringt eller sms:at dig, oavsett vem personen säger sig vara. Lägg på och ring banken på ett nummer du själv slagit upp.
  • Bekräfta aldrig en betalning med knapptryck, kod eller BankID på någons uppmaning i telefon.
  • Kontrollera mottagarens namn och nummer i appen innan du signerar. Vid köp, hyra eller förskott: kontrollera att pengarna går till den du haft kontakt med.
  • Höj inte din Swish-gräns och skicka inga förskott på uppmaning av någon du inte själv tagit kontakt med.
  • Har du swishat till en bedragare: ring banken direkt och berätta vad som hänt, så att banken kan försöka stoppa fortsatt bedrägeri. Gör det samma dag.
  • Gör en skriftlig reklamation hos banken. Konsumentverket tillhandahåller mallbrev för det. Vänd dig till banken första gången senast inom 13 månader efter händelsen.
  • Säger banken nej: du kan vända dig till Allmänna reklamations­nämnden och i sista hand till domstol, där Konsumentverket kan ge råd om KO-biträde. Räkna med att ersättning vid Swish i dag ofta uteblir, eftersom du själv genomfört betalningen.
  • Anmäl även försök där du inte betalat, och prata med närstående om hur bedragare går till väga.

Gör så här

Läs vidare

Källor

Visa källorna (22)

Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).

  1. Konsumentverket, Kan jag få tillbaka mina pengar efter bedrägeri (uppdaterad 2026-06-02) · Kan jag få tillbaka mina pengar efter bedrägeri? - Frågor och svar | Konsumentverket (konsumentverket.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerKonsumentverket uppger att Högsta domstolens dom från juni 2022 har underlättat ersättning vid bedrägeri där bedragare ringer och utger sig för att vara banken, eftersom banken måste bevisa att konsumenten agerat så att konsumenten får stå för förlusten, till exempel genom att ha förstått att personen inte ringde i det syfte som uppgavs. Konsumentverket bekräftar uttryckligen att domen inte omfattar Swish-betalningar. Sidan uppdaterades 2026-06-02.Konsumentverket anger följande ordning för den som blivit lurad: anmäl till banken först (med Konsument­verkets mall), polisanmäl på 114 14 eller vid en polisstation, vänd dig till Allmänna reklamations­nämnden om banken säger nej, och i sista hand till domstol där KO-biträde kan sökas. Man ska första gången ha kontaktat banken senast inom 13 månader efter bedrägeri­tillfället, och bedrägerier kan enligt sidan omprövas upp till tio år tillbaka. Det finns även mall för att begära omprövning av ett tidigare avslag.
  2. Konsumentverket, Bankbedrägerier och kortbedrägerier (granskad 2026-03-09) · Bankbedrägerier och kortbedrägerier | Konsumentverket (konsumentverket.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerKonsumentverket skriver att betalningar med Swish som konsumenten själv genomfört på bedragares uppmaning inte räknas som obehöriga transaktioner enligt Allmänna reklamations­nämndens bedömning. Konsumentverket delar inte den uppfattningen men Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd i det aktuella ärendet. Huvudregeln är att konsumenten inte blir betalnings­skyldig vid obehöriga uttag. Råd: ring banken omedelbart och spärra, kontakta polisen och gör skriftlig reklamation. Allmänna reklamations­nämnden tar en avgift på 150 kronor. Sidan granskades 2026-03-09.
  3. Konsumentverket, pressmeddelande 2026-05-07 · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerKonsumentverket meddelade 2026-05-07 att Högsta domstolen inte tar upp ett fall där en person efter ett samtal om stulen identitet själv swishade ett större belopp till bedragare, varför hovrättens dom, som friade banken från ansvar eftersom kunden själv genomfört överföringen, står fast. Konsument­ombudsmannen anser att bankerna måste ta ett större ansvar för att skydda kundernas pengar och att det är problematiskt att drabbade i den här typen av bedrägeri i dag bär förlusten själva. Fallet återges här bara som mönster, utan enskilda uppgifter.
  4. Sveriges Domstolar, nyhet om HD-dom T 4623-21 (2022-06-21) · domstol.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerHögsta domstolen avgjorde 2022-06-21 (mål T 4623-21) ett fall där en bedragare utgav sig för att vara bankens säkerhets­avdelning och fick konsumenten att lämna ut BankID-kod och svarskoder från bankdosa, vilket ledde till obehöriga transaktioner. Domstolen slog fast att konsumenten bara bär hela förlusten vid särskilt klandervärt handlande, och konsumenten fick ersättning utom en begränsad självrisk. Domstolens nyhetstext nämner inte Swish.
  5. Allmänna reklamations­nämnden, Uppringd av bedragare och vidarekopplad till banken (referat; myndighet, inte i källkatalogen) · arn.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerAllmänna reklamations­nämnden har i ett referat bedömt att en transaktion där konsumenten själv höjt sin gräns för Swish och sedan godkänt betalningen med mobilt BankID inte var obehörig enligt betal­tjänstlagen, även om konsumenten blivit utsatt för bedrägeri och inte förstod vad hen gjorde, och att konsumenten därför inte kunde rikta krav mot banken. Referatet är från 2020 och återges som exempel på nämndens praxis, inte som dagens samlade rättsläge.
  6. Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se
    Vad källan beläggerFinansinspektionen redovisade 2026-06-03 att bedrägerier via betaltjänster andra halvåret 2025 uppgick till cirka 905 miljoner kronor och omkring 179 000 fall, en ökning från första halvåret 2025, och att trenden kan vara på väg att vända uppåt. FI uppger samtidigt att betal­tjänst­företagens förmåga att stoppa transaktioner och återföra medel har förbättrats. Siffrorna gäller alla bedrägerier via betaltjänster och inte Swish särskilt.
  7. Finansinspektionen, Swish nu under Finansinspektionens tillsyn (2026-01-29) · fi.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerFinansinspektionen meddelade 2026-01-29 att Getswish AB, bolaget bakom Swish, beviljats tillstånd som clearingföretag och därmed står under FI:s tillsyn. Som clearingföretag ska bolaget övervaka transaktioner för att upptäcka misstänkt penningtvätt eller terrorfinansiering och informera deltagande banker och polisen om misstankar. Uppgiften avser tillsyn och säger inget om ansvar mot enskilda som blivit lurade.Sedan januari 2026 står Swish under Finansinspektionens tillsyn, efter att bolaget bakom tjänsten fått tillstånd som clearingbolag.
  8. Polisen, Polisen varnar för sms- och telefon­bedrägerier (region Nord, 2026-01-21) · polisen.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisen (region Nord) varnade 2026-01-21 för bedragare som bland annat ringer med en röst som ber äldre bekräfta en Swish-betalning på flera tusen kronor genom att trycka på knappar på telefonen. Polisens råd är att lägga på, vara misstänksam mot sms med instruktioner och anmäla via 114 14 eller polisen.se.
  9. Polisen, Stöldutsatta drabbade av bedragare (region Nord, 2026-05-13) · polisen.se · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisen (region Nord) varnade 2026-05-13 för bedragare som ringer kort efter en stöld och kräver Swish-betalning mot uppgift om var stulna fordon finns. Polisen råder att aldrig swisha till okända som ber om det per telefon, att kontakta banken direkt och att polisanmäla även försök där inga pengar gått.
  10. Polisen, Annonsbedrägeri (granskad 2026-07-03) · Annonsbedrägeri | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
    Vad källan beläggerPolisens sida om annonsbedrägeri råder den som betalar med Swish att kontrollera att pengarna går till den man haft kontakt med, att inte betala förskott på privata köp om det går att undvika, att inte använda anonyma betalnings­tjänster för deposition och att aldrig klicka på länkar från en intresserad köpare. Sidan granskades 2026-07-03.
  11. Polisen, Kortbedrägeri (granskad 2026-08-20) · Kortbedrägeri | Polisen (polisen.se)
    Vad källan beläggerPolisens sida om kortbedrägeri anger att den som misstänker bedrägeri först ska kontakta sin bank för att eventuellt stoppa fortsatt bedrägeri, och att kortet spärras hos den som utfärdat det innan polisanmälan. Webbanmälan finns för personer med svenskt personnummer eller samordnings­nummer, eller så ringer man 114 14. Sidan granskades 2026-08-20.
  12. Polisen, Bedrägeri samt regional notis om sms-bedrägeri (2026-05-25) · Bedrägeri | Polisen (polisen.se)
    Vad källan beläggerPolisens översiktssida om bedrägeri anger att webbanmälan finns för kortbedrägeri och att man för de flesta andra bedrägerier ringer 114 14 eller besöker en polisstation, medan en regional notis om sms-bedrägerier (region Nord, 2026-05-25) även nämner ett onlineformulär för anmälan av bedrägeriförsök. Uppgifterna om webbanmälan skiljer sig alltså något mellan Polisens sidor, och 114 14 är den entydiga vägen.
  13. Polisen, Bedrägeri­brottslighetens vinster sjunker för andra året i rad · polisen.se

Fler källor som texten bygger på

För journalister

Det finns ingen belagd siffra för just swish-bedrägeri ännu.

Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.

Engelska termer: authorised push payment (APP) fraud, bank impersonation scam, impersonation scam, money mule

Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.

Använd och dela

Dela

Dela faktasidan

Tillsammans stoppar vi bedrägerierna. Skicka den till någon du vill skydda.

Citera

Aanitas format

Aanita, ”Swish-bedrägeri”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/generellt-swish-bedrageri.html (hämtad 4 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.

APA

Aanita. (2026, 4 oktober). Swish-bedrägeri. Fakta om bedrägerier. Hämtad 4 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/generellt-swish-bedrageri.html

För lärare

Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.

Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv

Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.

Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.

Innehåll
  1. Vad är det?
  2. Så går det till
  3. Varningstecken
  4. Därför fungerar det
  5. Samma mönster
  6. Hur många drabbas?
  7. Vad det kostar
  8. Får man tillbaka pengarna?
  9. Myt eller fakta
  10. Exempel
  11. Så skyddar du dig
  12. Gör så här
  13. Läs vidare
  14. Källor
  15. För journalister
  16. Använd och dela

Till början av sidan

Meny