För lärare
Swish-bedrägeri: lärarmaterial
Material för en lektion om swish-bedrägeri, med koppling till samhällskunskap (privatekonomi, källkritik och digital kompetens). Läs först artikeln.
Lärandemål
- Eleven kan förklara varför Swish används i många olika bedrägerier och vad de har gemensamt.
- Eleven kan förklara varför en betalning man själv godkänt är svår att få tillbaka.
- Eleven kan beskriva vad man gör när någon ber en swisha eller bekräfta en betalning.
Lektionsupplägg
45 minuter. 1) Inled (5 min): fråga klassen hur de betalar i vardagen och varför det är bekvämt. 2) Läs artikelns påhittade förlopp (10 min) och markera de fem stegen. 3) Grupparbete (15 min): varje grupp får ett av exemplen, till exempel samtalet, vännen eller swisha tillbaka, och ska hitta var kedjan kan brytas och vad som är detsamma i alla. 4) Testa dig själv (10 min). 5) Avsluta (5 min): formulera en egen regel för när man swishar. Passar för samhällskunskap (privatekonomi och konsumentens villkor), källkritik och digital kompetens.
Diskussionsfrågor
- Vad har ett samtal om en betalning att bekräfta gemensamt med ett meddelande från en vän som ber om Swish? Vilken handling vill bedragaren åt?
- Varför kan en kunnig och försiktig person ändå swisha till en bedragare? Vilka steg i femstegsmodellen spelar störst roll?
- En vän skriver att hen har problem med Swish och ber dig betala åt någon annan. Hur kontrollerar du att det verkligen är vännen?
Testa dig själv
Alla exempel är påhittade.
1. Någon ringer och ber dig bekräfta en Swish-betalning genom att trycka på knappar i telefonen. Vad gör du?
- Trycker på knapparna, för det gäller ju mina pengar
- Lägger på och kontrollerar själv på en väg du valt
- Ber personen upprepa och trycker sedan
Visa svar
Rätt svar: B. Lägger på och kontrollerar själv på en väg du valt Polisen i region Nord varnade för samtal där äldre ombeds bekräfta en Swish-betalning med knapptryckningar. Polisens råd är att våga vara otrevlig och lägga på.
2. Vad är gemensamt för de flesta Swish-bedrägerier?
- Bedragaren tar pengar från kontot utan att du gjort något
- Du själv skickar eller godkänner betalningen
- Betalningen går alltid till en butik
Visa svar
Rätt svar: B. Du själv skickar eller godkänner betalningen I de upplägg som Polisen beskriver är det offret som swishar eller godkänner betalningen, efter att ha vilseletts.
3. Varför är Swish-betalningar ofta svåra att få tillbaka från banken?
- Bankerna får inte hjälpa till
- Betalningen räknas enligt Allmänna reklamationsnämnden och domstolar inte som obehörig när du själv genomfört den
- Swish har ingen mottagare
Visa svar
Rätt svar: B. Betalningen räknas enligt Allmänna reklamationsnämnden och domstolar inte som obehörig när du själv genomfört den Konsumentverket skriver att nämnden och domstolar bedömt att Swish-betalningar som du själv genomfört på bedragarens uppmaning inte är obehöriga transaktioner.
4. Någon swishar pengar till dig och ber dig sedan skicka dem vidare till ett annat nummer. Vad råder Polisen?
- Ta inte emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare
- Skicka dem vidare, det är ju inte dina pengar
- Skicka dem vidare om beloppet är litet
Visa svar
Rätt svar: A. Ta inte emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare Polisen skriver att man blir skyldig till penningtvätt om pengarna kommer från kriminell verksamhet.
5. Vilket steg i femstegsmodellen är det när du ombeds trycka på knappar eller swisha?
- Kontakten
- Tilliten
- Handlingen
- Pengarna
Visa svar
Rätt svar: C. Handlingen Handlingen är alltid det du ombeds göra: klicka, logga in, läsa upp en kod, betala eller bekräfta.
6. En vän på sociala medier ber dig swisha till ett nummer där mottagarens namn inte matchar vännens. Vad gör du?
- Swishar, för det är en vän
- Ringer vännen för att kontrollera att det är hen som skriver
- Frågar i chatten om det stämmer
Visa svar
Rätt svar: B. Ringer vännen för att kontrollera att det är hen som skriver Polisen råder att kontrollera att det verkligen är någon du känner som har kontaktat dig. Kontot kan vara kapat, så ring vännen i stället för att fråga i chatten.
Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.