Köp- och sälj­bedrägerier

Köp- och säljbedrägerier är brott där bedragare använder annonser på köp- och säljsajter för att lura pengar av antingen köparen, som betalar för en vara som aldrig kommer, eller säljaren.

Köp- och säljsajter gör det enkelt att sälja en cykel eller hitta en begagnad soffa. Men bedragare finns på båda sidor av affären. Köpare luras att betala för varor som aldrig kommer. Säljare får ett meddelande med en länk och uppmanas logga in med BankID för att få betalt, och i stället försvinner pengar från deras konto. Polisen beskriver också lägenhets­bedrägerier, där en bostadsannons ser attraktiv ut men kräver betalning innan visning. Det drabbar vanliga privatpersoner som gör vanliga affärer. Här förklarar vi hur upplägget fungerar för både köpare och säljare och var det går att stanna upp.^[3][4]

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

1. Steg 1 · KontaktenCykeln är såldEtt påhittat exempel. En kvinna har sålt sin begagnade cykel på en köp- och säljsajt. Strax efter affären får hon ett sms med en länk. Där ska hon få sina pengar, står det.Lockande annons
2. Steg 2 · TillitenDet hör ihop med affärenLänken gäller betalningen för cykeln, och det är precis det hon väntar på. Polisen råder att aldrig följa länkar i sms och alltid använda sajtens egna webbsidor eller appar, men det är lätt att glömma när affären känns klar.Falsk motpartSpärren Affären ser ut som en vanlig affär på en vanlig sajt, och förskottet eller länken verkar bara vara nästa steg. Då känns det onödigt att byta betalsätt eller lämna sajtens egen app.
3. Steg 3 · PressenPengarna väntarHon vill ha pengarna för cykeln, och inloggningen verkar vara det enda som återstår. Det finns inget som får henne att stanna upp.Lockpris
4. Steg 4 · HandlingenInloggningenHon klickar på länken och loggar in med BankID för att få betalt. Sidan säger att tjänsten krånglar och ber henne logga in igen för att nå chattstödet. Hon gör det.Offret godkänner själv
5. Steg 5 · PengarnaPengarna är bortaEfter inloggningarna har pengar dragits från hennes konto. Hon har själv loggat in, men det var bedragaren som tog pengarna.Betalt utan vara

Om femstegsmodellen

• Du ska betala i förskott till en privatperson, eller erbjudandet verkar för bra för att vara sant.
• En intresserad köpare skickar en länk eller kräver att du använder ett visst fraktbolag och betalar för frakten.
• Du uppmanas logga in med BankID för att få betalt för en såld vara.
• Säljaren kräver förskotts­betalning och vägrar träffas eller visa varan.
• En köpare skickar en länk för att ordna betalning eller frakt.
• Priset eller hyran är påfallande lågt och intresset ska bekräftas snabbt.

Köp- och säljbedrägerier fungerar eftersom de ser ut som en vanlig affär. Polisen varnar för erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna, och den som hittar en eftertraktad vara till lågt pris vill gärna tro att det är ett fynd. Polisen råder köpare att undvika att betala i förskott till privatpersoner. Har man betalat innan man sett varan finns inget naturligt tillfälle att upptäcka felet.

Säljaren möter en annan fälla. Affären är redan gjord, och en länk om betalningen ser ut att höra ihop med den. När tjänsten sedan påstås krångla och inloggningen ska göras en gång till finns inget som säger att något är fel. Konsumentverket påminner dessutom om att skyddet är sämre när man köper av en privatperson än av ett företag.

Det som hjälper är en vana: skicka inga pengar i förskott och följ inga länkar, hur rimlig förklaringen än låter.

Köp- och säljbedrägerier drabbar privatpersoner. Brås Nationella trygghetsunder­sökning (NTU 2026) visar att 6,2 procent av befolkningen 16–84 år, ungefär 6 av 100, uppgav att de utsatts för försäljnings­bedrägeri under 2025 (nivå A, själv­rapporterat, oavsett om det anmälts). Året innan var andelen 6,6 procent. Försäljnings­bedrägeri är enligt Brå när någon lurats på pengar när hen köpt eller sålt en vara, och annonsbedrägeri är en form av det. Brå anger inte hur de fördelar sig.

Så ser profilen ut enligt NTU 2026 (Brå, utsatthet 2025): 6,8 procent av männen och 5,7 procent av kvinnorna. Andelen är störst i åldrarna 35–54 år och minst i åldersgruppen 75–84 år. Bilden skiljer sig alltså från tanken att äldre alltid drabbas mest.

Vi har ingen belagd siffra för hur mycket pengar som förloras i just den här formen.

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Påhittade men realistiska exempel.

• Träffa motparten och överlämna eller ta emot varan mot betalning på plats när det går.
• Logga aldrig in med BankID för att ta emot en betalning, eftersom mottagaren aldrig behöver identifiera sig så.
• Betala aldrig deposition för en bostad du inte sett, och kontrollera uthyraren med fastighetsägaren.

Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.

Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om e-handel.

• Betalade i förskott, men pengarna gick till ett utlånat kontoNyhet · 2 november 2026
• I Älmhult betalade en man för fiskeutrustning som aldrig komNyhet · 30 oktober 2026
• I Nässjö tog en säljare betalt för varor som sedan inte skickadesNyhet · 26 oktober 2026