Paketbluffen
Samtal och sms·Källkontrollerad
Ett sms säger att ett paket inte kan levereras och att en liten avgift måste betalas. Det fungerar eftersom många av oss då och då väntar på paket.
Vad är paketbluffen?
Paketbluffen är ett sms som utger sig för att komma från ett postbolag och påstår att ett paket inte kan levereras. Länken leder till en falsk sida som ber om kortuppgifter eller inloggning.
Många av oss väntar då och då på ett paket, och det är just det som bluffen bygger på. Sms:et kommer från ett nummer eller ett namn du inte kan kontrollera och påstår något vardagligt, till exempel att du betalat för lite i fraktavgift eller att paketet fastnat i tullen. Sidan efter klicket kan fråga efter kortuppgifter, lösenord eller koder. Bedragarna är ute efter dina pengar, tillgång till dina konton eller dina personuppgifter. Postbolaget som imiteras är offer för bedrägeriet, inte avsändare. Paketbluffen är en sms-variant av nätfiske.[1]–[8]
Så går det till
Sammanfattning av de fem stegen. Tryck på ett steg för att se andra bedrägerier med samma knep. Om femstegsmodellen
Kontakten
Oombedd kontaktEtt leveranssms från ett okänt nummer eller ett namn du inte kan kontrollera. Det kan komma utan att du beställt något, eller medan du faktiskt väntar på ett paket.
Tilliten
Falsk auktoritetMeddelandet utger sig för att komma från ett postbolag. Bolaget är offer för imitation, inte avsändare.
Spärren Du väntar kanske ett paket, och meddelandet passar med det. Då finns ingen anledning att tvivla, och du kontrollerar inte.
Pressen
Vardagligt problemProblemet beskrivs som vardagligt och lätt att lösa: en fraktavgift som ska betalas eller ett paket som fastnat i tullen.
Handlingen
Falsk inloggningssidaDu klickar på länken och anger kortuppgifter för en liten avgift eller loggar in på en sida som bara liknar den riktiga.
Pengarna
Stulna uppgifterUppgifterna kan användas för att ta pengar från kontot eller ta över tjänster. Avgiften hade inget med någon leverans att göra.
Så kan det gå till
Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.
- Steg 1 · KontaktenEtt sms om ett paketNoor, en påhittad person, har beställt något på nätet. En dag plingar telefonen med ett sms om en leverans, från ett nummer som Noor inte känner igen. Meddelandet ser verklighetstroget ut.Oombedd kontakt
- Steg 2 · TillitenEtt postbolag att lita påSms:et säger sig komma från ett postbolag, och Noor väntar just på ett paket. Allt stämmer med vardagen, så det finns ingen anledning att tvivla.Falsk auktoritetSpärren Du väntar kanske ett paket, och meddelandet passar med det. Då finns ingen anledning att tvivla, och du kontrollerar inte.
- Steg 3 · PressenEtt litet problemMeddelandet säger att Noor har betalat för lite i fraktavgift eller att paketet har fastnat i tullen. Summan är liten och problemet vardagligt, så det känns som något man bara fixar.Vardagligt problem
- Steg 4 · HandlingenLänken och sidanNoor klickar på länken. Sidan ser ut som postbolagets men har en adress som bara liknar den riktiga. Noor anger sina kortuppgifter för att betala den lilla avgiften.Falsk inloggningssida
- Steg 5 · PengarnaEfteråtKortuppgifterna går till bedragaren och kan användas för att ta pengar från kontot eller ta över tjänster. Avgiften hade inget med någon leverans att göra, eftersom meddelandet inte kom från postbolaget.Stulna uppgifter
Varningstecken på paketbluffen
- Du får ett leveranssms utan att ha beställt något, och det kräver en avgift för frakt eller tull.
- Länken går till en webbadress som bara påminner om postbolagets egen.
- Du ska ange kortuppgifter eller logga in för att få ut paketet.
- Meddelandet försöker få dig att agera snabbt och klicka på länken.
- Meddelandet saknar ofta svenska tecken som å, ä och ö, eller språket är knackigt.
- Avsändaren är ett okänt nummer eller ett namn du inte kan kontrollera.
Därför fungerar det
Paketbluffen fungerar eftersom den hakar i något vardagligt. Många väntar på paket, och då ger ett leveranssms ingen anledning till misstänksamhet. Konsumentverket beskriver att bluff-sms från postleverantörer kan se väldigt verklighetstrogna ut och att länkarna ofta leder till falska webbplatser med adresser som starkt påminner om de äkta.
Problemet som beskrivs är litet, en fraktavgift eller ett paket i tullen, och därför känns det rimligt att lösa det genast. En liten summa får oss att tänka att det knappast kan vara farligt. Men det är inte avgiften bedragaren är ute efter, utan kortuppgifterna och inloggningen. Att ha klickat säger därför ingenting om kunskap eller omsorg. Det är en mänsklig reaktion på ett meddelande som är gjort för att se vanligt ut.
Samma mönster, ny förklädnad
Bot-sms från Polisen
Polisen har varnat för vågor av bluff-sms om trafikböter och skrivit att Polisen inte skickar sms där mottagaren ska betala via länk. Ärendet är ett annat, men mönstret är detsamma: ett vardagligt problem och en länk.
Skatteåterbäring
Skatteverket uppger att myndigheten aldrig efterfrågar kontouppgifter i mejl eller sms, och att försöken till nätbedrägerier är särskilt vanliga runt deklarationen och när skatteåterbäringen betalas ut. Avsändaren är en annan, men mönstret är detsamma: ett vardagligt ärende och en länk.
Hur många drabbas av paketbluffen?
Paketbluffen riktar sig mot privatpersoner. Vi har ingen belagd siffra för hur många som drabbas eller hur mycket det kostar för just den här formen, så vi redovisar ingen. Skadan beror på vad som lämnats ut: kortuppgifter och inloggningsuppgifter kan enligt Konsumentverket användas för att ta pengar från kontot eller ta över tjänster.
Hur vanligt är paketbluffen?
Ingen belagd siffraIngen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.
Bedrägerier via betaltjänster, antal fall
Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.
Vad det kostar
För den som drabbas
Ingen belagd siffraIngen siffra som gäller just den här typen har kunnat beläggas än.
Uppskattad brottsvinst, alla bedrägerier
Bedrägerier via betaltjänster, belopp
För samhället
Ingen belagd siffraIngen samhällskostnad publiceras utan en redovisad modell.
Får man tillbaka pengarna? Så ser reglerna ut
Tar någon pengar från ditt konto utan din tillåtelse är det en obehörig transaktion, och banken ska som huvudregel sätta tillbaka dem. Banken måste bevisa att du ska stå för förlusten, enligt Konsumentverket. Självrisken är som huvudregel högst 400 kronor om din kod eller ditt BankID har använts, högst 12 000 kronor vid grov oaktsamhet och hela beloppet vid särskilt klandervärt handlande. I HD-målet T 4623-21 (2022) hade en kund lurats att lämna ut koder till en falsk bankperson och fick stå för högst 12 000 kronor, enligt domstol.se.
Har du på bedragarens uppmaning själv genomfört alla moment räknar ARN och hovrätten enligt Konsumentverket inte betalningen som obehörig, och då är det svårare att få pengarna tillbaka. Anmäl ändå till banken så snart du upptäcker bedrägeriet, och senast 13 månader efter det. Säger banken nej kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Anmälan dit kostar 150 kronor.
ARN, tingsrätt och hovrätt har bedömt att en Swish-betalning du själv gjort inte är obehörig. Konsumentverket överklagade, men Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. HD-domen från 2022 omfattar inte Swish-betalningar.
Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.
Myt eller fakta
Stämmer det att ett leveranssms är äkta om jag faktiskt väntar ett paket?
Många väntar på paket när bluffen kommer, och det är därför den fungerar. Kontrollera försändelsen utan länken: skriv själv in postbolagets webbadress eller öppna deras app och sök på spårningsnumret.
Stämmer det att det är ofarligt om det bara gäller en liten avgift?
Avgiften är förevändningen. Det bedragaren vill åt är kortuppgifter eller inloggning, som kan användas för att ta pengar från kontot eller ta över tjänster.
Stämmer det att fraktavgifter och länkar om frakt möter man bara som mottagare?
En liknande fälla finns vid försäljning: en köpare på en annonssajt kan hänvisa dig till ett fraktbolag där du ska betala frakt innan du får betalt. Klicka inte på länkar från köpare.
Exempel
Påhittade men realistiska exempel.
Falskt fraktbolag vid försäljning
Du säljer något på en annonssajt, och köparen hänvisar dig till ett fraktbolag där du ska betala för frakten. Polisen råder säljare att inte betala sådana avgifter och inte klicka på länkar från köpare.
Så skyddar du dig
- Klicka inte på länken, svara inte på meddelandet och öppna inga bifogade filer.
- Fundera på om du faktiskt väntar ett paket. Kolla orderbekräftelsen från webbutiken och spårningsnumret där.
- Lämna aldrig ut kortuppgifter, inloggningsuppgifter eller koder efter ett sms.
- Vidarebefordra bluff-sms till 7726 (motsvarar ordet SPAM på knappsatsen) och radera det sedan.
- Har du klickat men inte lämnat några uppgifter: gör inget mer på sidan, byt lösenord till viktiga tjänster om du loggat in, och följ Konsumentverkets hänvisning till Internetstiftelsens vägledning på internetkunskap.se.
- Är du säljare på en annonssajt: betala aldrig frakt eller försäkring till ett 'fraktbolag' som en köpare hänvisar till, och klicka inte på länkar du får av en köpare.
Gör så här
Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.
Aktuellt just nu
Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om sms.
Läs vidare
Källor
Visa källorna (14)
Uppgifterna på sidan bygger på de här källorna. Varje siffra har källa, år och belagsnivå (A, B eller C, se så arbetar vi).
- Konsumentverket, Bluff-sms och bluffmejl (granskad 2026-03-26) · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Konsumentverket beskriver bluff-sms från postleverantörer som kan se verklighetstrogna ut, till exempel att man betalat för lite i fraktavgift eller att ett paket fastnat i tullen, och att bedragarna använder webbadresser som liknar de äkta. Man ska fundera på om man faktiskt beställt något, kontrollera avsändaren och, om man är osäker, själv kontakta postleverantören. Sidan nämner inte något postbolag vid namn. Granskad 2026-03-26.Konsumentverket råder att inte svara på misstänkta sms, inte klicka på länkar, inte öppna bilagor och aldrig lämna personnummer, konto- eller kortuppgifter eller inloggningsuppgifter. Den som lämnat kort- eller kontouppgifter ska omedelbart kontakta banken för att spärra kort eller konto och därefter polisanmäla. Den som klickat hänvisas till Internetstiftelsens vägledning på internetkunskap.se. Bluff-sms kan vidarebefordras till kortnumret 7726, som motsvarar ordet SPAM på knappsatsen. - Polisen, Nätfiske (phishing) (granskad 2026-08-20) · Nätfiske, phishing | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Polisen anger för den som klickat på en länk eller lämnat uppgifter vid nätfiske: kontakta banken omedelbart eftersom den kan stoppa fortsatta överföringar, ändra lösenord och använd unika lösenord för viktiga tjänster som mejl, bank och e-legitimation, spärra kortet om kortuppgifter lämnats, och polisanmäl på 114 14 eller vid en polisstation med sparad bevisning. Polisen uppmanar också att bluff-sms vidarebefordras till 7726. Sidan granskades 2026-08-20. - Polisen, Kortbedrägeri (granskad 2026-08-20) · Kortbedrägeri | Polisen (polisen.se)
Vad källan belägger
Polisen anger att kort som misstänks ha utsatts för bedrägeri ska spärras hos den bank eller det företag som utfärdat kortet, att man först ska kontakta banken för att eventuellt stoppa fortsatt bedrägeri, och att webbanmälan finns för personer med svenskt personnummer eller samordningsnummer medan man annars ringer 114 14. Sidan granskades 2026-08-20. - CERT-SE, Nätfiske (uppdaterad 2026-07-01) · Hantera nätfiske (phishing) - CERT-SE (cert.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
CERT-SE beskriver nätfiske som en av angriparnas mest effektiva metoder, noterar att sms och meddelanden från okända nummer används utöver mejl, rekommenderar att man kontrollerar den faktiska avsändaradressen och att den som utsatts snarast går igenom kontots konfiguration och rapporterar misstanken. Falska sms rapporteras genom att de vidarebefordras till 7726. Sidan uppdaterades 2026-07-01.CERT-SE beskriver nätfiske som en av de mest effektiva metoderna för angripare att skaffa sig obehörig åtkomst, och uppmanar till vaksamhet mot meddelanden från okända nummer. - Polisen, Annonsbedrägeri (granskad 2026-07-03) · Annonsbedrägeri | Polisen (polisen.se) · kontrollerad 2026-10-04
Vad källan belägger
Polisens sida om annonsbedrägeri råder säljare att aldrig betala frakt- eller försäkringsavgifter till ett fraktbolag som en köpare hänvisar till, och att aldrig klicka på en länk som en intresserad köpare skickar. Sidan nämner inte paketsms. Granskad 2026-07-03.Polisens sida om annonsbedrägeri råder, under rubriken om annonser av varor, att man inte ska klicka på annonslänkar utan i stället söka fram företaget själv. Sidan gäller annonsbedrägeri med varor och nämner varken paketsms eller sponsrade sökträffar; faktumet belägger bara principen att söka upp företaget själv i stället för att följa en länk man fått eller sett i en annons. Granskad 2026-07-03, läst direkt 2026-10-18. - Finansinspektionen, Falska mejl, meddelanden, samtal och webbplatser (granskad 2026-10-08) · fi.se
Vad källan belägger
Finansinspektionen råder i sin vägledning om falska mejl, sms och samtal att man inte ska klicka på länkar eller skanna QR-koder i ett misstänkt meddelande, inte öppna bilagor och inte svara, utan i stället själv skriva in adressen till den webbplats man uppmanas besöka. Sidan nämner inte paketsms. Senast granskad 2026-10-08, läst direkt 2026-10-18. - SVT Skåne, återgivande av PostNords besked (daterat exempel, 2021-12-06) · svt.se
Vad källan belägger
SVT Skåne återgav 2021-12-06 PostNords besked om falska aviseringar: bolaget skickar inte sms där kunder uppmanas betala via länk, äkta meddelanden länkar alltid till postnord.se eller postnord.com (även när det gäller tull och skatt), falska meddelanden saknar ofta å, ä och ö och leder till andra adresser, och den som är osäker ska kontakta PostNord själv. Uppgifterna är drygt fyra år gamla och kommer från det imiterade bolaget via en redaktion. - Råd & Rön, Varning för nya paketbluffar (daterat exempel, 2024-04-19) · radron.se
Vad källan belägger
Råd & Rön skrev 2024-04-19 om bluffmeddelanden via sms eller e-post som utger sig för att komma från ett postbolag och påstår att det finns problem att leverera ett paket, med en länk som ska klickas. Rådet var att radera meddelandet utan att klicka. - Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster (2026-06-03) · fi.se · kontrollerad 2026-10-04
- Polisen, Bedrägeribrottslighetens vinster sjunker för andra året i rad · polisen.se
Fler källor som texten bygger på
- Fake shipping notification emails and text messages: What you need to know this holiday season | Consumer Advice · consumer.ftc.gov · kontrollerad 2026-10-04
- Kursplan - Samhällskunskap (Grundskola) · syllabuswebb.skolverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Konsumentverket, Bank- och kortbedrägerier · konsumentverket.se · kontrollerad 2026-10-04
- Konsument får ersättning av bank för obehöriga transaktioner som gjorts från konsumentens konto · domstol.se · kontrollerad 2026-11-03
För journalister
Det finns ingen belagd siffra för just paketbluffen ännu.
Jämför inte rakt av. Anmälda brott, uppskattade brottsvinster och fall som betaltjänsterna rapporterat mäter olika saker och ska inte läggas ihop. Anmälningsstatistik visar inte alla som drabbas, och myndigheternas kategorier är inte alltid desamma som artiklarnas.
Engelska termer: smishing, phishing, fake delivery notification
Alla belagda siffror i faktadelen: siffror.csv · siffror.json · Bedrägerierna i siffror. Ange Aanita som sammanställare och den ursprungliga källan som upphov.
Använd och dela
Dela
Citera
Aanitas format
Aanita, ”Paketbluffen”, Fakta om bedrägerier, källkontrollerad 4 oktober 2026. https://aanita.com/se/fakta/paketbluffen.html (hämtad 4 november 2026). Licens CC BY-NC 4.0.
APA
Aanita. (2026, 4 oktober). Paketbluffen. Fakta om bedrägerier. Hämtad 4 november 2026, från https://aanita.com/se/fakta/paketbluffen.html
Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.
Lärarmaterial: lektion, diskussionsfrågor och Testa dig själv
Hittade du ett fel? Skriv till redaktionen. Vi rättar öppet: alla ändringar i faktadelen · rättelsepolicyn.
Har du drabbats? Guiden ”Om du redan har betalat eller lämnat uppgifter – gör så här” visar vad du gör.