Paket­bluffen: lärarmaterial

Lärandemål

• Eleven kan förklara hur paketbluffen går till och varför den fungerar även när man väntar ett paket.
• Eleven kan kontrollera en försändelse utan att använda länken i ett meddelande.
• Eleven kan förklara varför en liten avgift kan vara en förevändning.

Lektionsupplägg

0–5 min: Fråga vem som har väntat på ett paket den senaste månaden och hur de vet att ett meddelande är äkta. 5–15 min: Gå igenom berättelsen och para ihop scenerna med de fem stegen. 15–30 min: Grupparbete. Läraren skriver ett leveranssms utan länk och nummer, märker det tydligt som påhittat, och grupperna bedömer det med diskussionsfråga 2 och 3. 30–40 min: Testa dig själv i helklass. 40–45 min: Sammanfatta hur man kontrollerar en försändelse utan länken. Koppling till Lgr22: kursplanen i samhällskunskap (privatekonomi och källkritisk granskning av information i digitala medier och andra källor) och läroplanens skrivning om digital kompetens.

Diskussionsfrågor

1. Vem är avsändare till ett falskt leveranssms, och vem är offer förutom den som klickar?
2. Varför är problemet i meddelandet nästan alltid litet och vardagligt? Vad gör det med vår vilja att kontrollera?
3. Du väntar ett paket och får ett sms med en länk. Hur kontrollerar du försändelsen utan att klicka?

Testa dig själv

Alla exempel är påhittade.

1. 1. Du väntar faktiskt på ett paket och får ett sms om leveransen. Vad betyder det?

   1. Att sms:et måste vara äkta.
   2. Ingenting säkert. Många väntar på paket när bluffen kommer, och det är därför den fungerar.
   3. Att du kan klicka på länken om summan är liten.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Ingenting säkert. Många väntar på paket när bluffen kommer, och det är därför den fungerar. Konsumentverket råder dig att fundera på om du faktiskt har beställt något och att själv kontakta postleverantören om du är osäker.

2. 2. Vem är avsändare till ett falskt leveranssms?

   1. Postbolaget, som har ett fel i sina system.
   2. Bedragare som utger sig för att vara postbolaget.
   3. Din bank.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Bedragare som utger sig för att vara postbolaget. Postbolaget som imiteras är offer för bedrägeriet, inte avsändare. Det är Tilliten, steg 2: bedragaren lånar ett namn du litar på.

3. 3. Varför är avgiften i meddelandet så liten?

   1. För att bedragaren bara vill ha just den summan.
   2. För att ett litet och vardagligt problem känns enkelt att lösa, medan bedragaren egentligen vill åt kortuppgifter och inloggning.
   3. För att postbolag alltid tar små avgifter.
   Visa svar

   Rätt svar: B. För att ett litet och vardagligt problem känns enkelt att lösa, medan bedragaren egentligen vill åt kortuppgifter och inloggning. Avgiften är förevändningen. Konsumentverket beskriver att sidan efterfrågar kortuppgifter, lösenord eller koder.

4. 4. Vilket steg i femstegsmodellen handlar om det du ombeds göra?

   1. Kontakten
   2. Pressen
   3. Handlingen
   4. Pengarna
   Visa svar

   Rätt svar: C. Handlingen Handlingen är steg 4: att klicka på länken och ange kortuppgifter eller logga in.

5. 5. Hur kontrollerar du en försändelse utan att använda länken i sms:et?

   1. Svarar på sms:et och frågar.
   2. Skriver själv in postbolagets webbadress eller öppnar dess app.
   3. Klickar på länken men anger ingenting.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Skriver själv in postbolagets webbadress eller öppnar dess app. Konsumentverket råder att inte klicka på länkar och att själv kontakta postleverantören. Att svara på meddelandet eller klicka på länken ska du undvika.

6. 6. Vad kan bedragaren göra med kortuppgifter eller inloggning som du har lämnat?

   1. Ingenting, avgiften är ju liten.
   2. Ta pengar från kontot eller ta över tjänster.
   3. Bara skicka fler sms.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Ta pengar från kontot eller ta över tjänster. Konsumentverket beskriver att bedragare försöker komma över uppgifter för att kapa konton och ta pengar.