Falska webbutiker

Falska webbutiker är webbplatser som ser ut som riktiga butiker, eller klonar en känd butik, men som aldrig levererar riktiga varor och dessutom kan samla in dina kort- och personuppgifter.

Att handla på nätet är vardag för de flesta, och det är just det som bedragarna bygger på. Annonsen, butiken och kassan kan se helt vanliga ut, och priset är det som sticker ut. Reklamen kan se ut att komma från ett företag du känner igen, men webbadressen kan vara manipulerad. Förutom pengarna kan du ha lämnat kort- och personuppgifter som hamnar hos bedragarna. Skadan kan alltså fortsätta efter köpet. Det kan drabba vem som helst som handlar på nätet.^[1]–[3]

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

1. Steg 1 · KontaktenAnnonsenMio, en påhittad person, ser en annons i sociala medier för en eftertraktad vara. Priset ligger långt under det Mio sett hos andra butiker. Annonsen kan se ut att komma från ett företag som Mio känner igen. Mio klickar för att titta.Lockande annons
2. Steg 2 · TillitenButikenSajten är välgjord och ser äkta ut, med snygga bilder och professionella texter. Den påminner om ett företag som Mio känner igen. Inget väcker misstanke.Falsk auktoritetSpärren Sajten är välgjord och ser äkta ut. Den som inte tittar noga ser ingen skillnad, så kontrollen uteblir.
3. Steg 3 · PressenFyndetPriset är så lågt att det känns som ett fynd som Mio inte vill missa. Det är lätt att tro att man har gjort en bra affär.Lockpris
4. Steg 4 · HandlingenMio betalarMio lägger varan i varukorgen, fyller i sina kort- och personuppgifter och betalar. Inget i kassan ser annorlunda ut än i andra butiker.Falsk plattform
5. Steg 5 · PengarnaVaran kommer intePengarna dras, men varan kommer inte, eller så kommer en falsk produkt. Kundtjänst saknas eller svarar inte. Kort- och person­uppgifterna som Mio skrev in kan hamna hos bedragarna och missbrukas.Betalt utan vara

Om femstegsmodellen

• Priserna är påfallande mycket lägre än i andra butiker, och det är svårt att hitta tidigare omdömen om butiken.
• Webbadressen avviker från en känd butiks riktiga, eller så är kontakt­uppgifterna bristfälliga.
• Du ombeds lämna kortnummer till ett företag du inte känner till.
• Butiken saknar organisations­nummer, fysisk adress eller fungerande kundtjänst.
• Enda betalsättet är kort eller direkt­överföring i förskott, utan faktura.
• Butiken är nystartad och omdömen saknas eller ser fabricerade ut.

Falska webbutiker fungerar eftersom de ser ut som det vi är vana vid att se. Polisen beskriver sidorna som välgjorda och äkta i utseendet. Den som inte tittar noga ser ingen skillnad. Priserna är låga, och det är lätt att tro att man gjort ett fynd.

Att handla på nätet innebär dessutom att man betalar innan man ser varan, så det finns inget naturligt ögonblick då man märker att något är fel. Först när varan uteblir går det upp för en. Det räcker därför inte att vara försiktig i största allmänhet. Sidan var byggd för att övertyga.

Falska webbutiker drabbar privatpersoner som handlar på nätet. Vi har ingen belagd siffra för just den här formen, och Brås Nationella trygghetsunder­sökning (NTU 2026) redovisar den inte separat. I de bredare kategorierna uppgav 6,2 procent av befolkningen 16–84 år (ungefär 6 av 100) att de utsatts för försäljnings­bedrägeri och 3,9 procent (ungefär 4 av 100) för kort- eller kreditbedrägeri under 2025 (nivå A, själv­rapporterat). Siffrorna gäller brottstyperna i stort.

Enligt samma undersökning var andelen utsatta för försäljnings­bedrägeri 6,8 procent bland män och 5,7 procent bland kvinnor, störst i åldrarna 35–54 år. För kort- och kreditbedrägeri var andelen 4,1 procent bland män och 3,7 procent bland kvinnor, störst i åldrarna 45–74 år.

Förlusten är dels pengarna för varan som uteblir, dels att kort- och personuppgifter kan hamna hos bedragarna.

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Påhittade men realistiska exempel.

• Sök upp butiken på egen hand i stället för att klicka på annonslänkar.
• Granska domännamnet noga innan du betalar.
• Kontrollera att företaget har organisations­nummer, kontakt­uppgifter och verkliga omdömen.
• Betala med metoder som går att bestrida, och undvik direkt­överföringar i förskott.

Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.

Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om e-handel.

• Betalade i förskott, men pengarna gick till ett utlånat kontoNyhet · 2 november 2026
• I Älmhult betalade en man för fiskeutrustning som aldrig komNyhet · 30 oktober 2026
• I Nässjö tog en säljare betalt för varor som sedan inte skickadesNyhet · 26 oktober 2026