Falska webbutiker: lärarmaterial

Lärandemål

• Eleven kan förklara hur en falsk webbutik går till och varför den kan se helt äkta ut.
• Eleven kan kontrollera en webbutik innan köp med hjälp av adress, kontakt­uppgifter och omdömen.
• Eleven kan förklara vad som står på spel utöver pengarna för varan.

Lektionsupplägg

0–5 min: Fråga vem som har handlat på nätet från en butik de inte kände till och hur de bedömde den. 5–15 min: Gå igenom berättelsen och para ihop scenerna med de fem stegen. 15–30 min: Grupparbete. Läraren beskriver en påhittad webbutik med pris, kontakt­uppgifter, betalsätt och omdömen, märkt som påhittad och utan riktig webbadress, riktiga nummer eller riktiga företagsnamn, och grupperna bedömer den med diskussionsfråga 3. 30–40 min: Testa dig själv i helklass. 40–45 min: Sammanfatta hur man kontrollerar en butik innan man betalar. Koppling till Lgr22: kursplanen i samhällskunskap (privatekonomi och källkritisk granskning av information i digitala medier och andra källor) och läroplanens skrivning om digital kompetens.

Diskussionsfrågor

1. Vilka delar av en falsk webbutik kan se helt äkta ut, och vilken del avslöjar den oftast?
2. Varför är det lättare att gå på ett fynd på nätet än i en fysisk butik? Vilka kontroller saknas?
3. Du hittar en annons med ett märkesplagg till halva priset. Vilka tre saker kontrollerar du innan du betalar?

Testa dig själv

Alla exempel är påhittade.

1. 1. Stämmer det att en proffsig webbplats är en riktig butik?

   1. Ja, bedragare gör slarviga sidor.
   2. Nej, Polisen beskriver falska webbutiker som välgjorda och äkta i utseendet.
   3. Ja, om sidan har en varukorg.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Nej, Polisen beskriver falska webbutiker som välgjorda och äkta i utseendet. Utseendet säger inte om butiken är riktig. Det är därför kontroll av webbadress, kontakt­uppgifter och omdömen behövs.

2. 2. Är det samma sak att klicka på annonsen som att söka upp butiken själv?

   1. Ja, båda leder till samma butik.
   2. Nej, en annonslänk kan leda till en klonad sajt. Polisen råder att söka upp företaget själv.
   3. Ja, om annonsen ser ut att komma från ett känt företag.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Nej, en annonslänk kan leda till en klonad sajt. Polisen råder att söka upp företaget själv. Reklamen kan se ut att komma från ett företag du känner igen, men webbadressen kan vara manipulerad.

3. 3. Vilket steg beskriver det mycket låga priset?

   1. Kontakten
   2. Tilliten
   3. Pressen
   4. Handlingen
   Visa svar

   Rätt svar: C. Pressen Pressen är det som gör att du inte stannar upp. Här är det lockpriset: det känns som ett fynd som man inte vill missa.

4. 4. Vad ombeds du göra i steg 4, Handlingen, i en falsk webbutik?

   1. Betala och lämna kortuppgifter till butiken.
   2. Vänta på paketet.
   3. Ringa kundtjänst.
   Visa svar

   Rätt svar: A. Betala och lämna kortuppgifter till butiken. Handlingen är det du ombeds göra. Du betalar innan du har sett varan, och det är där kedjan kan brytas.

5. 5. Vad mer än pengarna kan du förlora i en falsk webbutik?

   1. Ingenting, bara pengarna för varan.
   2. Kort- och personuppgifter som kan missbrukas.
   3. Din webbläsare.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Kort- och personuppgifter som kan missbrukas. Polisen varnar för att falska butiker kan vara nätfiske med stulna kort- och personuppgifter.

6. 6. Vilket av dessa är ett varningstecken enligt Polisen?

   1. Ett erbjudande som är för bra för att vara sant.
   2. Att butiken har en varukorg.
   3. Att sajten har en logga.
   Visa svar

   Rätt svar: A. Ett erbjudande som är för bra för att vara sant. Polisen nämner erbjudanden som är för bra för att vara sanna, till exempel märkesvaror till ett betydligt lägre pris än i affären.

7. 7. Vad är en obehörig transaktion?

   1. Att du själv betalar med ditt kort.
   2. Att någon utan din tillåtelse har betalat med ditt kort eller tagit pengar från ditt konto.
   3. Att banken är stängd.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Att någon utan din tillåtelse har betalat med ditt kort eller tagit pengar från ditt konto. Så beskriver Konsumentverket begreppet. Vid en obehörig transaktion har banken bevisbördan om den menar att du själv ska stå för förlusten.