Det falska bedrägeri­larmet

Det falska bedrägerilarmet är ett påhittat larm om ett bedrägeri som påstås pågå, till exempel ett köp du inte gjort. Det du pressas att göra för att stoppa det är själva bedrägeriet.

Ett sms säger att ett kreditkort har beställts i ditt namn. Ett samtal påstår att ditt bankkort har hittats eller använts till köp du inte gjort. Någon säger att en hyrbil i ditt namn inte lämnats tillbaka. Det är tre olika historier med samma uppbyggnad: bedragaren påstår att ett bedrägeri redan pågår och erbjuder ett sätt att stoppa det. Larmet är påhittat. Det som sägs kunna rädda dig är själva bedrägeriet, eftersom det kräver att du loggar in med BankID, lämnar koder, klickar på en länk eller gör en betalning. Det här är ett mönster som återkommer i många bedrägerier, till exempel falska bank- och polissamtal och sms-nätfiske, och det ser likadant ut oavsett vem bedragaren utger sig för att vara.^[1]–[3]

Så kan det gå till

Ett påhittat men realistiskt förlopp. Personer och händelser är fiktiva.

1. Steg 1 · KontaktenEtt larm utan förvarningMira, en påhittad person, får ett samtal en vardagsförmiddag. Någon säger att en hyrbil i hennes namn inte lämnats tillbaka. Mira har aldrig hyrt någon bil. Numret på skärmen ser trovärdigt ut, men ett nummer kan förfalskas.Oombedd kontakt
2. Steg 2 · TillitenSamtalet kopplas vidareNär Mira nekar kopplas samtalet vidare till någon som säger sig vara polis eller bank. Rösten är lugn och empatisk. Nu känns det som att flera seriösa personer tar hennes problem på allvar.Falsk auktoritet
3. Steg 3 · PressenPengarna sägs vara i faraMira får höra att hennes pengar kan försvinna och att något måste göras nu. Hon vill gärna göra rätt. Att lägga på känns som att lämna pengarna åt sitt öde.Hot om förlustSpärren Att lägga på känns som att lämna pengarna åt sitt öde. Bedragarna är dessutom skickliga, låter empatiska och står på sig, skriver Polisen, vilket gör det svårt att stå emot.
4. Steg 4 · HandlingenHjälpen som ska stoppa bedrägerietFör att skydda sina pengar ska Mira logga in med BankID eller lämna ifrån sig andra bankuppgifter. I en annan variant ska någon som sägs vara polis komma hem till henne och hämta kort eller värdesaker för att säkra dem.Falsk räddning
5. Steg 5 · PengarnaMira godkänner självDet Mira signerar eller lämnar ut ger bedragaren åtkomst till hennes konto eller värdesaker. Hon har själv utfört handlingen. Larmet var påhittat, och det verkliga bedrägeriet började först när hon agerade.Offret godkänner själv

Om femstegsmodellen

• Någon hör av sig oväntat och påstår att något redan har hänt, till exempel ett köp du inte gjort eller ett kort du inte beställt.
• Du ska logga in med BankID, läsa upp koder, klicka på en länk eller betala för att stoppa det som påstås pågå.
• Meddelandet eller samtalet skapar stress, och ibland kopplas du vidare till någon som utger sig för att vara polis eller bank.
• En uppringare, ett sms eller ett mejl påstår att ditt bankkort använts för ett köp du inte känner igen, eller att ett kreditkort beställts i ditt namn.
• Du uppmanas klicka på en länk eller ringa ett nummer för att stoppa eller verifiera det påstådda köpet.
• Meddelandet eller samtalet skapar tidspress: du uppmanas agera direkt för att stoppa det påstådda bedrägeriet.

Larmet fungerar eftersom det vänder omsorgen om dina egna pengar mot dig. Du blir inte ombedd att göra något olämpligt. Du blir ombedd att skydda dig. Polisen beskriver att bedragarna är skickliga, låter empatiska och står på sig, och att de försöker stressa dig genom att säga att du är på väg att förlora pengar. Avsändaren kan se ut att vara banken eller polisen, eftersom nummer och avsändarnamn kan förfalskas.

Brittiska NCSC pekar ut auktoritet, brådska och känslor som knep som ofta återkommer i bluff­meddelanden. Amerikanska FTC beskriver ett liknande mönster: avsändaren utger sig för att vara en organisation du känner, påstår att det finns ett problem och pressar dig att agera direkt. Polisen uppmanar att inte lita på den som ringer, även om personen verkar trovärdig och har personlig information om dig. Att lyssna och bli orolig är en naturlig reaktion på ett larm om dina pengar. Skulden ligger hos den som ringer.

Det falska larmet riktar sig mot privatpersoner. Polisen beskriver att äldre och personer med funktionsnedsättning i vissa fall kan vara extra utsatta för telefon­bedrägeri. Polisen i region Nord har beskrivit tre upplägg som riktade sig mot äldre och gav ett 40-tal anmälningar på två veckor. Vi har ingen belagd siffra för just det falska larmet, eftersom det är ett mönster som ingår i flera bedrägerityper. Närmast kommer Polisens kategori vishing, som enligt Polisen gav en uppskattad brottsvinst på 320 miljoner kronor 2025 (nivå A, Polisen, april 2026). Kategorin är bredare än mönstret och omfattar även smishing och fysisk vishing. Siffran gäller anmälda, fullbordade brott, inte alla som drabbats.

Anmälningsstatistik visar bara en del. Läs om mörkertalet under Bedrägerierna i siffror.

Reglerna beskrivs översiktligt. En jurist granskar texten, och ändringar förs in i ändringsloggen.

Påhittade men realistiska exempel.

• Klicka inte på länken och ring inte numret som anges i larmet.
• Logga aldrig in med BankID eller läs upp koder på uppmaning av den som hör av sig.
• Genomför ingen betalning eller transaktion som någon via telefon, sms eller mejl uppmanar dig till för att stoppa ett påstått bedrägeri.

Den här artikeln förklarar hur bedrägeriet fungerar. Guiderna visar steg för steg vad du gör.

Nyheterna visar vad som händer nu. Det senaste Aanita publicerat om allmänt och skydd.

• Guld stals från kvinna i Årsta efter telefonsamtal och hembesökNyhet · 2 november 2026
• Guldbedrägerier riktades mot äldre kvinnor på Gärdet och i NackaNyhet · 29 oktober 2026
• Samma kväll drabbades äldre kvinnor av guldbedrägeri i tre kommunerNyhet · 28 oktober 2026