Falsk bank­personal eller polis: lärarmaterial

Lärandemål

• Eleven kan förklara hur ett samtal från en påstådd bank eller polis går till, steg för steg.
• Eleven kan förklara varför ett nummer på skärmen inte visar vem som ringer (spoofing).
• Eleven kan välja en säker väg: avsluta samtalet och själv kontakta banken.

Lektionsupplägg

45 minuter. 0–5 min: fråga klassen om en bank någonsin kan ringa och vad den i så fall får be om. 5–15 min: eleverna läser artikeln och fyller i femstegsmallen för falsk bankpersonal eller polis. 15–25 min: diskussion i par, en fråga var, och återkoppling i helklass. 25–40 min: Testa dig själv, där eleverna motiverar sina svar för en kamrat. 40–45 min: gemensam sammanfattning om i vilket steg kedjan bryts. Koppling till Lgr22: kursplanen i samhällskunskap, privatekonomi (banktjänster, betalningar och bankens ansvar), källkritik (bedöma avsändare och trovärdighet) samt läroplanens skrivning om digital kompetens (BankID och säkra vägar till banken).

Diskussionsfrågor

1. Vad menas med att räddningen är själva bedrägeriet, och vilken handling ombeds du göra?
2. Varför blir samtalet mer trovärdigt när det kopplas vidare till en person som säger sig vara polis?
3. Du får ett påhittat samtal från någon som säger sig vara banken. Vad gör du, och vilket nummer ringer du i stället?

Testa dig själv

Alla exempel är påhittade.

1. 1. Numret på skärmen tillhör banken. Betyder det att det är banken som ringer?

   1. Ja, ett nummer går inte att förfalska
   2. Nej, numret kan förfalskas (spoofing)
   Visa svar

   Rätt svar: B. Nej, numret kan förfalskas (spoofing) Polisen förklarar spoofing som att bedragaren på teknisk väg lurar mottagaren att se ett samtal komma från en avsändare som det inte kommer från. Bedöm vad som begärs, inte vem som ringer.

2. 2. Samtalet kopplas vidare till en person som säger sig vara polis. Vilket steg i femstegsmodellen är det?

   1. Kontakten
   2. Tilliten
   3. Pengarna
   Visa svar

   Rätt svar: B. Tilliten Tilliten är varför avsändaren verkar vara någon du kan lita på. Vidarekopplingen får det att kännas som att fler seriösa personer är med.

3. 3. Vad får du höra i det påhittade samtalet?

   1. Att kortet använts till köp du inte gjort eller att pengarna är i fara
   2. Att du vunnit en resa
   3. Att din dator har ett fel
   Visa svar

   Rätt svar: A. Att kortet använts till köp du inte gjort eller att pengarna är i fara Pressen i den här bluffen är hot om förlust: köp du inte gjort eller pengar som sägs vara i fara.

4. 4. Vilken handling ombeds du göra för att rädda pengarna?

   1. Logga in med BankID, läsa upp koder eller göra en överföring
   2. Skriva under ett brev
   3. Svara på ett sms
   Visa svar

   Rätt svar: A. Logga in med BankID, läsa upp koder eller göra en överföring Handlingen är det du ombeds göra. Räddningen som erbjuds är själva bedrägeriet: det är du som ger bedragaren tillgång.

5. 5. Vad kan hända i den fysiska varianten?

   1. En person som säger sig vara polis kommer hem och hämtar kort, smycken eller guld
   2. Banken skickar ett bud med ett nytt kort
   Visa svar

   Rätt svar: A. En person som säger sig vara polis kommer hem och hämtar kort, smycken eller guld Polisen kallar det fysisk vishing: ett telefon­bedrägeri som leder till stöld i hemmet.

6. 6. Vad råder Polisen om du blir osäker under samtalet?

   1. Avsluta samtalet
   2. Be uppringaren bevisa vem den är i telefon
   3. Läsa upp koden men bara en gång
   Visa svar

   Rätt svar: A. Avsluta samtalet Polisen råder att avsluta samtalet om du blir osäker, även om den som ringer låter trovärdig. Ring upp banken på ett nummer du själv slår upp – på ditt kort, i bankens app eller på bankens webbplats.

7. 7. Stämmer det att banken aldrig ringer?

   1. Ja, banken ringer aldrig
   2. Nej, banken kan ringa, men seriösa aktörer ber dig inte logga in eller lämna ut personliga uppgifter
   Visa svar

   Rätt svar: B. Nej, banken kan ringa, men seriösa aktörer ber dig inte logga in eller lämna ut personliga uppgifter Enligt Polisen tar seriösa företag, organisationer och myndigheter aldrig kontakt för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.

8. 8. Vem måste enligt Konsumentverket bevisa att kunden ska stå för förlusten när en betalning gjorts utan kundens tillåtelse?

   1. Kunden
   2. Banken
   Visa svar

   Rätt svar: B. Banken Banken har bevisbördan, enligt Konsumentverket. Högsta domstolen avgjorde 2022 ett mål om en kund som lurats lämna ut koder. Domen omfattar inte Swish-betalningar.