Tillsammans stoppar vi bedrägerierna

För lärare

Id-kapning: lärarmaterial

Material för en lektion om id-kapning, med koppling till samhällskunskap (privatekonomi, källkritik och digital kompetens). Läs först artikeln.

Lärandemål

  • Eleven kan förklara vad id-kapning är och hur personnummer och e-legitimation kan missbrukas.
  • Eleven kan beskriva tecken på id-kapning och skydd som starka lösenord och tvåfaktors­inloggning.
  • Eleven kan förklara varför man protesterar skriftligt mot ett krav på något man inte beställt.

Lektionsupplägg

45 minuter. 1) Inled (5 min): fråga vad man använder för att visa vem man är på nätet. 2) Gå igenom artikelns definition och det påhittade förloppet (10 min). 3) Grupparbete (15 min): grupperna får varsitt exempel, till exempel varor, lån, adressen eller kapat konto, och ska peka ut vilka uppgifter bedragaren använder och var kedjan kan brytas. 4) Testa dig själv (10 min). 5) Avsluta (5 min): varje elev skriver två regler för att skydda sin e-legitimation. Passar för samhällskunskap (privatekonomi och rättigheter), källkritik och digital kompetens.

Diskussionsfrågor

  1. Vad är skillnaden mellan att någon tar pengar från ditt konto och att någon kapar din identitet? Vad är det bedragaren använder?
  2. Vilka olika tecken kan visa sig när någon använder din identitet, och vem märker dem först: du, en vän eller ett företag?
  3. Du får ett meddelande med en länk där du ska logga in med BankID. Hur kontrollerar du om det är på riktigt utan att använda länken?

Testa dig själv

Alla exempel är påhittade.

  1. 1. Skatteverket skriver att en e-legitimation är en identitets­handling. Vad följer av det?

    1. Att den bara gäller i Sverige
    2. Att den som har din e-legitimation kan uppträda som dig
    3. Att den måste bytas varje år

    Visa svar

    Rätt svar: B. Att den som har din e-legitimation kan uppträda som dig En identitets­handling visar vem du är. Därför kan den som har din e-legitimation uppträda som dig, och därför ska den aldrig användas när någon annan kontaktar dig.

  2. 2. Du får ett krav på något du aldrig har beställt. Vad råder Konsumentverket?

    1. Betala för att slippa påminnelse­avgift
    2. Protestera mot kravet, helst skriftligt
    3. Vänta tills kraven slutar komma

    Visa svar

    Rätt svar: B. Protestera mot kravet, helst skriftligt Konsumentverket råder att protestera mot fakturan eller kravet och skriver att man inte får någon betalnings­anmärkning för att man protesterar mot ett felaktigt krav.

  3. 3. Vilket av detta kan vara ett tecken på id-kapning?

    1. Din bank skickar ett vanligt kontoutdrag
    2. Din adress har ändrats utan att du begärt det
    3. Du får ett vykort från en vän

    Visa svar

    Rätt svar: B. Din adress har ändrats utan att du begärt det Skatteverket beskriver att en adress kan ändras obehörigen vid identitets­intrång, och Konsumentverket nämner eftersändning av post.

  4. 4. Vilket steg i femstegsmodellen är det när du loggar in med BankID på en sida du fått en länk till?

    1. Kontakten
    2. Tilliten
    3. Pressen
    4. Handlingen

    Visa svar

    Rätt svar: D. Handlingen Handlingen är det du ombeds göra, till exempel logga in, betala eller läsa upp en kod. Kontakten är hur bedragaren når dig.

  5. 5. Hos hur många kredit­upplysnings­företag behöver du ofta spärra din kredit­upplysning, enligt Konsumentverket?

    1. Alla var för sig
    2. Ofta räcker ett, eftersom de stora samarbetar
    3. Det går inte att spärra

    Visa svar

    Rätt svar: B. Ofta räcker ett, eftersom de stora samarbetar Konsumentverket skriver att de stora kredit­upplysnings­företagen samarbetar, så spärr hos ett räcker ofta.

  6. 6. Stämmer det att id-kapning bara gäller BankID?

    1. Ja, bara BankID
    2. Nej, det kan även gälla personnummer, lösenord och legitimation
    3. Ja, men bara på mobilen

    Visa svar

    Rätt svar: B. Nej, det kan även gälla personnummer, lösenord och legitimation Skatteverket och Kronofogden beskriver att obehörig användning av legitimation, lösenord, personnummer eller BankID är identitets­intrång.

Texten får användas fritt i icke-kommersiellt syfte, till exempel i skolan, med Aanita som källa (licens CC BY-NC 4.0). Nyhetsmedier får citera och återge texten med Aanita som källa. Siffrorna, kategorinyckeln och ordlistans definitioner är öppna data under CC BY 4.0 och får användas fritt, även kommersiellt, med Aanita som källa.

Meny