VD-bedrägeri: lärarmaterial

Lärandemål

• Eleven kan förklara hur ett vd-bedrägeri går till och vilken roll tillit, press och sekretess spelar.
• Eleven kan avgöra när en betalnings­uppmaning behöver kontrolleras i en annan kanal.
• Eleven kan förklara varför en avsändaradress inte räcker som bevis för att ett mejl är äkta.

Lektionsupplägg

0–5 min: Läs definitionen högt och fråga vad eleverna tror att vd-bedrägeri är. 5–15 min: Gå igenom femstegsmodellen med berättelsen om den påhittade ekonomiansvariga. Eleverna pekar ut vilket steg varje scen visar. 15–30 min: Grupparbete med diskussionsfråga 2 och 3. Varje grupp skriver tre rutiner för ett påhittat företag om hur ovanliga betalningar kontrolleras. 30–40 min: Testa dig själv i helklass. 40–45 min: Sammanfatta var kedjan bryts. Koppling till Lgr22: kursplanen i samhällskunskap (privatekonomi och källkritisk granskning av information i digitala medier och andra källor) och läroplanens skrivning om digital kompetens.

Diskussionsfrågor

1. Vilka tre sorters mejlbedrägerier mot företag beskriver Polisen, och vad har de gemensamt?
2. Varför fungerar hemlighet och brådska så bra för en bedragare? Vilka kontroller tar de bort?
3. Du får ett mejl från din chef som ber dig betala en faktura direkt och inte berätta för någon. Hur kontrollerar du det utan att verka misstänksam?

Testa dig själv

Alla exempel är påhittade.

1. 1. Mejlet har exakt samma avsändaradress som chefens. Vad kan du dra för slutsats?

   1. Mejlet är säkert äkta.
   2. Adressen kan vara förfalskad, eller så har kontot kapats, så den räcker inte som kontroll.
   3. Bara mejl från okända adresser kan vara bedrägerier.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Adressen kan vara förfalskad, eller så har kontot kapats, så den räcker inte som kontroll. Polisen beskriver både förfalskade adresser och kapade mejlkonton. Därför behöver en ovanlig betalning kontrolleras i en annan kanal än mejlet.

2. 2. Vilket steg i femstegsmodellen handlar om varför avsändaren verkar vara någon du kan lita på?

   1. Kontakten
   2. Tilliten
   3. Pressen
   4. Pengarna
   Visa svar

   Rätt svar: B. Tilliten Tilliten är steg 2. I vd-bedrägeri låtsas bedragaren vara en chef eller en leverantör som du är van att lita på.

3. 3. Mejlet säger att betalningen är brådskande och ska hållas hemlig. Hur ska du tolka det?

   1. Som ett tecken på att ärendet är viktigt och att du ska skynda dig.
   2. Som en varningssignal som bör få dig att kontrollera i en annan kanal.
   3. Som en order som du måste följa utan att fråga.
   Visa svar

   Rätt svar: B. Som en varningssignal som bör få dig att kontrollera i en annan kanal. Pressen är det som gör att du inte stannar upp. Polisen beskriver brådska och sekretess som varningstecken som personalen ska lära sig känna igen.

4. 4. Vilket steg handlar om det du ombeds göra, och är det steg där du kan stoppa bedrägeriet?

   1. Kontakten
   2. Pressen
   3. Handlingen
   4. Pengarna
   Visa svar

   Rätt svar: C. Handlingen Handlingen är steg 4: att betala eller ändra bankuppgifter. Innan du gör det kan du kontrollera uppgiften i en annan kanal, och då stannar bedrägeriet.

5. 5. En leverantör meddelar nya bankuppgifter på en faktura som du väntade dig. Vad är rimligt att göra innan du betalar?

   1. Betala, eftersom fakturan var väntad.
   2. Svara på mejlet och fråga om uppgifterna stämmer.
   3. Kontrollera ändringen med leverantören i en annan kanal, till exempel genom att ringa ett nummer du själv har slagit upp.
   Visa svar

   Rätt svar: C. Kontrollera ändringen med leverantören i en annan kanal, till exempel genom att ringa ett nummer du själv har slagit upp. Ett svar i samma mejltråd är inte en annan kanal. Polisen råder att ändrade bankuppgifter och ovanliga betalningar verifieras i en annan kanal.

6. 6. Vad kan hända med pengarna efter en betalning till bedragaren?

   1. De ligger kvar på kontot tills banken hör av sig.
   2. De kan slussas vidare via penningmulor.
   3. De skickas automatiskt tillbaka efter en vecka.
   Visa svar

   Rätt svar: B. De kan slussas vidare via penningmulor. Europol räknar business email compromise och vd-bedrägeri till de brott vars vinster tvättas via penningmulor.