Tillsammans stoppar vi bedrägerierna

Guider
← Alla guider
Illustration: en liten figur med resväska bakifrån framför en solig semesterlägenhet, med en stor nyckel i förgrunden
Guide
Resor · 4 okt

Så känner du igen falska semester­boenden utomlands

SemesterfirareResenärerAllmänheten

Falska uthyrnings­sajter kopierar bilder och texter från riktiga sidor, och falska boenden kan ligga på etablerade bokningssajter med påhittade recensioner.

Så går det till

Falska uthyrnings­sajter

Den amerikanska konsument­myndigheten FTC beskriver hur bedragare bygger en egen sajt eller kopierar en känd. De tar bilder, beskrivningar och rundturer från riktiga annonser och byter ut kontakt­uppgifterna. Den brittiska konsument­organisationen Which? beskriver nyskapade sajter utan kontakt­uppgifter, med bilder stulna från riktiga boendeföretag, som annonseras i sociala medier.

Pengarna tas ibland in per telefon. Att någon svarar på mejl eller i telefon bevisar därför inget.

Polisen har varnat för falska webbsidor för påstådda fastighetsägare, där telefonnumret går till en medbrottsling. Enligt en polisvarning 2026, som Ystads Allehanda återgav, kan boendet efter betalningen "avbokas" med ett löfte om återbetalning som uteblir.

Falska boenden på kända boknings­sajter

Annonsen ligger på en känd plattform, med fina bilder och recensioner. Airbnb och Booking.com uppger var för sig att bara gäster med en bokning får recensera och att de motverkar falska recensioner.

Enligt den irländska juristtidskriften Law Society Gazette kunde EU-kommissionen 2022, i en granskning av webbplatser där bokningssajter ingick, i många fall inte bekräfta att företagen gjorde tillräckligt för att kontrollera att recensenterna faktiskt använt tjänsten.

I ett test lade Which? ut ett uppenbart påhittat boende på en stor plattform. Annonsen låg uppe i över sex veckor, och en påhittad recension med toppbetyg godkändes direkt. Enligt Konsumentverket får företag i Sverige inte lägga ut falska recensioner.

Äkta boende, kapat konto

Även ett väletablerat boende med många recensioner kan drabbas. Säkerhets­företag som Microsoft beskrev 2025 hur bedragare lurar hotellpersonal att installera program som stjäl inloggnings­uppgifter, med mejl som ser ut att komma från en boknings­plattform. På så sätt kapar bedragarna hotellets konto.

Därefter skriver de till dig som gäst i plattformens egen chatt, och ibland via mejl eller WhatsApp, med dina riktiga boknings­uppgifter. Meddelandet har en länk till en falsk betalsida som visar din bokning och ger dig en kort tidsfrist. Plattformen har enligt Råd & Rön avvisat intrång i sina egna system och pekat på nätfiske mot hotellen.

Ett meddelande med betalkrav eller länk kan därför komma från bedragare, även i appen och även när avsändaren känner till din bokning.

Hur vanligt är det?

Det finns ingen belagd svensk siffra för just falska boenden utomlands. Siffror från andra länder visar ändå hur stort problemet kan vara.

I Storbritannien tog den nationella anmälnings­tjänsten för bedrägerier, Action Fraud, emot 6 066 anmälningar om semester­bedrägerier 2024, med förluster på 11,2 miljoner pund. Över hälften av anmälningarna nämnde sociala medier.

Siffrorna kommer från Action Fraud via brittiska ATOL och gäller semester­bedrägerier i allmänhet, inte bara boenden. I USA började ungefär hälften av de hyres­bedrägerier som anmäldes under tolv månader fram till juni 2025 med en falsk Facebook-annons, enligt FTC.

Hyr du boende i Sverige? Läs vår guide "Så känner du igen en falsk hyresvärd eller bostadsannons".

Kännetecken

Falsk uthyrnings­sajt

  • Du kan bara betala med banköverföring, kryptovaluta eller presentkort.
  • Ingen fysisk adress, inget organisations­nummer och inget telefonnummer, bara kontaktformulär, mejl eller chatt.
  • Priset ligger klart under marknaden och du pressas att boka snabbt.
  • Kontakt­uppgifterna stämmer inte med ägaren eller verksamheten, eller samma adress annonseras under olika ägarnamn.
  • Webbadressen avviker något från den riktiga.
  • Betalnings­mottagarens namn stämmer inte med uthyraren eller företaget.

Falskt boende på en boknings­sajt

  • Uthyraren vill flytta samtalet eller betalningen utanför plattformen.
  • Boendet är nytt på sajten eller har få recensioner.
  • Recensionerna kommer från samma korta period och är allmänt hållna, utan detaljer.
  • Ett meddelande kräver betalning eller en länk, ofta med tidsfrist.

Så kontrollerar du boendet

Kontrollera en uthyrnings­sajt

  1. Kolla sajtens ålder. Slå upp när domänen registrerades. För .se kan du använda Internetstiftelsens domänsökning. För andra domäner finns whois-tjänster, som visar när en webbadress registrerades. En nyregistrerad domän är ett varningstecken. Öppna sedan sajten i Wayback Machine (web.archive.org) och se om den fanns för ett år sedan och såg likadan ut. Saknas historik är det ett varningstecken men inget bevis, eftersom Wayback Machine inte arkiverar allt.
  2. Bildsök bilderna. Högerklicka på en bild och sök med omvänd bildsökning. Samma bilder under andra namn eller adresser tyder på en falsk annons.
  3. Sök på texten. Kopiera en hel mening ur beskrivningen och sök på den inom citattecken. Dyker samma text upp hos någon annan har den kopierats.
  4. Sök på företaget och ägaren, gärna med ordet "omdöme" eller "bluff". Kontrollera att huset finns på adressen och att organisationsnumret stämmer. Svenska företag hittar du hos Skatteverket. Kontakta ägaren på ett nummer du själv tagit fram. Kräv ett skriftligt avtal innan du betalar.

Boka via en känd boknings­sajt

  1. Välj en välkänd bokningssajt och skriv in adressen själv. Betala och skriv bara inne på plattformen. Airbnb uppger att skyddet AirCover försvinner om du betalar utanför Airbnb.
  2. Välj boenden som funnits länge på sajten och har många recensioner spridda över lång tid. Sortera på senaste och sök i recensionerna efter ord som läge och städning. Kom de jämnt över månader eller på några dagar? Är de detaljerade? Svarar värden, även på kritik? Booking.com uppger att recensioner äldre än 36 månader kan sluta visas.
  3. Lita inte blint på betygen. Plattformarnas regler mot falska recensioner är ingen garanti. Ett boende med fina omdömen kan ändå vara falskt eller kapat.
  4. Får du ett meddelande med betalkrav eller länk, även i appen och även från ett boende med fina omdömen? Klicka inte på länken. Öppna appen eller sajten själv, eller ring hotellet på ett nummer du själv tagit fram.

Visar annonsen ett registrerings­nummer? Enligt EU-förordning 2024/1028 ska plattformarna sedan maj 2026 visa numren och kontrollera dem stickprovsvis, där ett register finns. Ett nummer räcker ändå inte som bevis för att annonsen är äkta.

Så fungerar betal­skyddet i Sverige

  • Kreditkort: Enligt konsument­kreditlagen kan du rikta samma krav mot kortföretaget som mot säljaren, men bara när säljaren är ett företag. Du får inte pengar både från kortföretaget och säljaren. Konsumentverket beskriver inte fallet där säljaren är en ren bedragare, så det är oklart om skyddet gäller. Begär ändå pengarna tillbaka.
  • Debetkort: Ingen lag ger rätt att reklamera köpet. Bankens villkor avgör, ofta med tidsgränser.
  • Banköverföring och Swish: Pengar som du själv fört över på bedragarens uppmaning ser banken ofta som en betalning du godkänt, inte som en obehörig transaktion. Konsumentverket uppger att tolkningen inte är prövad. Det kan bli svårt att få pengarna tillbaka.
  • Kryptovaluta och presentkort ger i praktiken inget skydd.

Om det redan hänt

  1. Ring banken samma dag, på ett nummer du själv slår upp – på ditt kort, i bankens app eller på bankens webbplats. Spärra kortet om du lämnat kortuppgifter. En nyss gjord betalning går ibland att stoppa.
  2. Reklamera skriftligt med bokning, kvitton och chatt. Kreditkort: skriv till kortföretaget och hänvisa till invändningsrätten. Debetkort: be banken om kortreklamation. Har du själv fört över pengarna: reklamera ändå, senast inom 13 månader, med Konsument­verkets mallbrev.
  3. Polisanmäl på 114 14. Spara annons, chatt och kvitton.
  4. Tacka nej till tjänster som lovar att få tillbaka pengarna åt dig, särskilt mot avgift. Det kan vara ett nytt bedrägeriförsök.

Vem kan hjälpa

  • Ligger boendet i ett annat EU-land, Norge eller Island och är uthyraren ett företag, kan Konsument Europa ge kostnadsfri rådgivning och medla. Ring Konsumentverket på 0771-42 33 00.
  • Ligger boendet utanför EU är det en domstol i landet som prövar tvisten.
  • Det finns ingen lagstadgad ångerrätt när du bokar boende.
  • Plattformens support når du via appen eller sajten som du själv öppnar, inte via en länk i ett meddelande.
  • Det är oklart om rese­försäkringen hjälper vid bedrägeri. Konsumenternas Försäkringsbyrå beskriver avbeställnings­skyddet som skydd vid allvarlig sjukdom, olycka eller dödsfall före resan, och bedrägeri nämns inte. Läs villkoren eller fråga ditt försäkrings­bolag.

Checklista

  1. Kolla sajtens ålder: när domänen registrerades och hur sajten såg ut förr i Wayback Machine.
  2. Bildsök bilderna och sök en mening ur texten inom citattecken.
  3. Avstå om adress, organisations­nummer eller riktig kontakt saknas, eller om du bara kan betala med banköverföring, kryptovaluta eller presentkort.
  4. Hyr via en välkänd bokningssajt. Välj boenden med många recensioner över lång tid.
  5. Betala och skriv bara inne på plattformen. Ett meddelande med betalkrav eller länk kan komma från bedragare, även från ett äkta boende.
  6. Betala med kreditkort när du kan. Redan betalat? Ring banken samma dag och polisanmäl på 114 14.
  7. Tvist med ett företag i ett annat EU-land: Konsument Europa via Konsumentverket, 0771-42 33 00.

Gör så här

  1. 1Kolla sajtens ålder i Wayback Machine och domänens registreringsdatum, bildsök bilderna och sök en mening ur texten inom citattecken.
  2. 2Hyr via en välkänd bokningssajt, välj boenden med många recensioner över lång tid och betala bara inne på plattformen.
  3. 3Ett meddelande med betalkrav eller länk kan komma från bedragare, även i appen. Har du redan betalat: ring banken samma dag och polisanmäl på 114 14.

Dela guiden

Tillsammans stoppar vi bedrägerierna. Skicka den till någon du vill skydda.

Källor

Visa alla 37 källor

Faktagranskad mot namngivna källor · Så arbetar vi

Fler guider som kan passa dig

Meny