Så känner du igen en falsk hyresvärd

Falska hyresvärdar lurar dig att betala för en bostad som inte finns.

Så går det till

Bedragaren lägger ut en annons. Annonsen gäller en lägenhet, ett rum eller en stuga. Bilderna är fina. Hyran ser rimlig ut eller lite låg.

Annonsen kan vara kopierad. Den kan komma från en riktig annons. Ibland finns bostaden. Men uthyraren äger den inte. Ibland får uthyraren inte hyra ut den.

Du får inte träffa uthyraren. Uthyraren säger: jag är utomlands.

Du blir stressad. Uthyraren säger: många vill ha bostaden. Du måste betala i dag. Annars går bostaden till någon annan.

Du ska betala deposition eller hyra i förskott. Du ska betala med Swish eller skicka pengar till utlandet. Pengarna kan vara svåra att få tillbaka.

Du kan få ett kontrakt och en id-handling. De kan vara falska. Du kan också få en länk till en fastighetsägare. Länken kan vara falsk. Telefonnumret kan gå till en medbrottsling.

Efter betalningen försvinner uthyraren. Eller uthyraren kräver mer pengar.

Kännetecken

• Du ska betala före visning och före kontrakt.
• Uthyraren är utomlands. Uthyraren vill inte träffa dig.
• Hyran är låg. Du måste bestämma dig direkt.
• Du ska betala med Swish, till utlandet eller med en anonym betaltjänst.
• Samma bostad finns i flera annonser. Namn och bilder är olika.
• Uthyraren skickar länkar till en fastighetsägare.

Fina bilder bevisar ingenting. Bra svenska bevisar ingenting. Annonsen kan vara kopierad.

Gör så här

Före betalning för en bostad:

1. Se bostaden på plats. Träffa uthyraren. Ta gärna med en vän. Går det inte, välj en annan bostad.
2. Ring fastighetsägaren. Hitta numret själv. Fråga om uthyraren får hyra ut. Vid andrahand krävs tillstånd. Det kommer från hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden. Utan tillstånd kan du förlora bostaden.
3. Sök på uthyrarens namn. Sök på adressen. Se efter om någon annan annonserar bostaden.
4. Kräv skriftligt kontrakt och legitimation. Betala först efter underskrift. Använd inte anonyma betaltjänster. Kontrollera mottagarens namn i Swish.

Vid semesterboende:

1. Betala i bokningstjänstens eget betalsystem. Tacka nej till betalning vid sidan om.
2. Betala helst med kreditkort. Det kan skydda dig när du betalar ett företag. Företaget kanske inte betalar tillbaka. Då kan du ha rätt att kräva pengarna av kortföretaget.
3. Skriv in sajtens adress själv. Följ inga länkar. Kontakta uthyraren före bokningen. Använd uppgifter du hittat själv.

Om det redan hänt

1. Ring banken samma dag. Använd numret på kortets baksida. Eller slå upp numret själv. Banken kan ibland stoppa en betalning. Spärra kortet vid utlämnade kortuppgifter.
2. Avbryt kontakten. Betala inget mer. Spara annons, meddelanden, kontrakt och kvitton.
3. Polisanmäl på 114 14. Ring 112 vid pågående brott. Webbanmälan finns bara för kortbedrägeri.
4. Skriv en reklamation till banken. Använd Konsumentverkets mallbrev. Gör det inom 13 månader. Har du swishat, säger banken ofta nej. Reklamera ändå. Kommunens konsumentvägledning kan ge råd.

Checklista

1. Betala inte deposition eller hyra före visning och kontrakt.
2. Träffa uthyraren. Uthyrare utomlands: välj en annan bostad.
3. Ring fastighetsägaren. Fråga om uthyraren får hyra ut.
4. Använd inte anonyma betaltjänster. Kontrollera namnet i Swish.
5. Semesterboende: betala i bokningstjänstens eget system, helst med kreditkort.
6. Redan betalat? Ring banken samma dag.
7. Polisanmäl på 114 14. Spara allt.

Faktagranskad mot namngivna källor · Så arbetar vi

Fler guider som passar dig

ResorSå känner du igen falskt boende på semestern SmsGör så här om du klickat på en länk i ett bluff-sms FakturaGör så här om du får en konstig betalningsuppmaning

Se alla guider